MER MÖRKANDE !

"Nedläggning av skolor i glest befolkade områden försämrar inte en bygds attraktionskraft så att det hämmar inflyttning och påskyndar utflyttning."  

kan man läsa i Slutrapporten om Framtidens skola (sid 39-40). Den forskning man hänvisar till här, hittar man inte  om man googlar på den och den finns inte med i referenslistan heller.

Det här är ALLT ! 
som finns  att läsa om skolor i glesbygd i Slutrapporten om 
Framtidens skola, som är en sammanställning av hela det omfattande beslutsunderlaget. 

Rapporten från Sveriges riksdags utredningstjänst  "Skolor i glesbygd"som nämns går inte heller att hitta om man söker på den. Det närmaste jag kommer är en motion från KD Erling Välivaara "Glesbygdens skola"

Med i referenslistan, men BARA där, (och alltså inte under den här rubriken) finns "SKOLAN MITT I BYN"-Diskussionsunderlag och checklista inför eventuell nedläggning av en byskola, framtagen i samarbete med Skolverket, Sveriges Kommuner och Landsting och Hela Sverige ska leva. (en lättläst, "matnyttig" och  överskådlig redovisning).

https://landsbygdsutvecklaren.files.wordpress.com/2012/11/info_0027_web.pdf
Så ansvarig/a tjänsteman/män har alltså läs den.Men valt att smussla undan den så här.

Där finns mycket intressant som självklart borde ha beaktats av tjänstemän och politiker. I slutet av den finns:

CHECKLISTA FÖR EN HOTAD SKOLA (sidan 42), en väldigt bra sammanfattning av frågeställningar man bör ha gått igenom och ha klart för sig svaren på/ konsekvenserna av, INNAN beslut tas att lägga att ner en glesbygdsskola. Speciellt viktigt är det naturligtvis att ansvariga politiker gjort detta. Och det borde ha gjorts i samråd med dem det gäller. Men det har kommunledningen struntat i. 

Här har man alltså återigen mörkat i Slutrapporten. När Vitå, Klöverträsk och JÄmtöbor med flera på landsbygden, har frågat efter svar på precis de frågor som tas upp i checklistan, har de fått undvikande svar och blivit betraktade som bråkstakar av S-ledningen med flera (tex Ronny Olovsson, kommunikations-byrån Vinter, som kommunledningena anlitar: 
(http://vinter.se/aktuellt/2019/04/kronika-digitalt-civilkurage/ ) Bråkstakar  som borde respektera underlagen och inte vara så oförskämda att de ifrågasätter dem. Även om de läst dem och insett att de faktiskt ÄR felaktiga och undermåliga i många avseenden.

Här har ni länken till Slutrapporten:https://docplayer.se/24522901-Lulea-kommun-slutrapport-1-66-barn-utbildningsforvaltningen-framtidens-skola.html

Och här har ni länken till min insändare i Kuriren 13.6.2019, (här som blogginlägg) om mörkandet, jag anspelar på i rubriken: MER MÖRKANDE:
https://mariaarnqvist.blogspot.com/2019/06/hur-s-morkade-bort-kritiken-mot.html

HUR S MÖRKADE BORT KRITIKEN MOT FRAMTIDENS SKOLA I SLUTRAPPOR-TEN.

Här beskriver jag hur detta mörkande är bakgrunden till det massiva kravet på folkomröstning om "Framtidens skola". Ett krav som kom första gången 2016 och som är aktuellt igen nu 2019

https://www.kuriren.nu/opinion/darfor-kom-kravet-pa-folkomrostning-nm5140287.aspx

Därför kom kravet på folkomröstning

”Framtidens skola” innebär skolor för 4-500 elever för 5-12 åringar och en högstadieskola med 1000 elever. Slutrapporten om Framtidens skola (jan. 2016), är en sammanställning av det mycket omfattande beslutsunderlaget.  Där kan man läsa:

”Framtidens skola har engagerat många och fram till den 30 november hade ca 700 synpunkter om Framtidens skola kommit in, flertalet av liknande karaktär. Det material som inkommit har diarieförts och publicerats på webben samt förmedlats till respektive delprojekt. I de fall de befunnits vara relevanta för utredningsarbetet har dessa beaktats.”  (sid 6).

Kommentar :

 Denna ”liknande karaktär” - är den negativ eller positiv ? Jag har läst en  hel del av de 700 synpunkterna. Alla var välformulerade, välmotiverade och påpekade att barnperspektivet saknas. Alla var oroade över den negativa skolutveckling de anser att ”Framtidens skola ” skulle innebära. ALLA  jag läste var negativa ! Sannolikheten är alltså stor att   ”liknande karaktär” = negativ !  Vore den positiv skulle den ha redovisats öppet.

De 700 synpunkterna, kommer från föräldragrupper, föreningar och några enskilda lulebor. OM vi utgår från att grupperna representerar 15 - 30 luleåbor vardera, är det synpunkter från 10 - 20 000 luleåbor som kom in.  ” Flertalet” av dem är alltså negativa ! De försvann i detta ordval. Försvann gjorde också de många starkt kritiska lärarsynpunkterna. ALLA lärarsynpunkter försvann ! (vilka skolstorlekar de föredrar också). De  kritiska remissvaren från Rädda barnen och föräldraföreningen Attention ( barn med Neuropsykiatriska Funktions Nedsättningar) finns inte heller med. ALLA dessa påpekar samma sak: Barnperspektivet saknas ! Och alla dessa synpunkter saknas i Slutrapporten ! Där finns synpunkter från elever. Och synpunkter från skolledare - men dem har man struntat i.

Lärarröster ur beslutsunderlaget som är en bra sammanfattning av kritiken:
 .

”Förslaget grundar sig på lokaler, ekonomiska samordningsvinster och de vuxnas arbetsvillkor. Luleås skolor finns väl ändå till för våra elever?”

"Ett riktig uruselt, ogenomtänkt förslag. Ingen hänsyn tas till pedagogik,
 lärande, välmående eller arbetsmiljö. Varken för lärare eller elever”

”Skendemokratisk hantering, ej elevperspektiv, falskt lärarperspektiv”

 Seriösa politiker skulle naturligtvis tagit de kritiska synpunkterna på allvar och bromsat in beslutsprocessen.  Och börjat titta på alternativa lösningar. MEN –icke ! Luleås socialdemokrater gjorde tvärt om!

Sammanfattning:

Socialdemokraternas ledning godkände alltså att den omfattande, samstämmiga och välgrundade kritik som finns i beslutsunderlaget mot ”Framtidens skola”, mörkades bort i Slutrapporten från 21 jan 2016. (De kan inte ha varit ovetande ) Remisstiden på det mycket omfattande beslutsunderlaget var dessutom – TVÅ  veckor !  (7-20 jan). Beslut togs i BUN 22 februari och i KF 4 april 2016.

 Lärarröst ur beslutsunderlaget: ”Märkligt att man plötsligt kallar förslaget som ligger för "underlag", och att man tycker att man kan lägga "förslaget" i januari för beslutsfattande i februari... Panikbeslut i en så omfattande och viktig fråga."

Socialdemokraterna backar sen upp det missvisande resultatet av detta mörkande, genom att beskylla alla som framför den kritik som mörkats bort från beslutsunderlaget, som framförd av okunniga egoister.(”Där den huvudsakliga drivkraften handlar om att bevara enskilda skolbyggnader i vissa centrumnära bostadsområden och inte om en bredare omtanke om skolans utveckling och innehåll.” Nils Harnesk  S )

NÅN som anser att det här är en demokratisk process ?

NÅN som tror att man kan ta bra, verklighetsbaserade  långsiktigt hållbara beslut på det här viset?

NÅN som är förvånad över det massiva kravet på folkomröstning, där utgångspunkten är:

”att avbryta planerade åtgärder inom ”Framtidens skola” och andra beslut enligt centraliserings-principen för att i stället ta fram en ny utvecklingsplan för Luleås framtida skolstuktur som utgår från alla barns behov, lärarnas arbetsmiljö, som beaktar landsbygds och klimatperspektivet.

Maria Arnqvist

  

Vad gör Nordström här ?Desinformerar (ljuger) eller visar upp en grandios okunskap ?

Kravet på folkomröstning om Framtidens skola 2016, avfärdades så här av Nordström, på hans fb sida i november det året:  "Skolan behöver arbetsro inte en folkomröstning där 60 000 ska gå till vallokalen för att 250 elever berörs av förändringen"

Som om protesterna mot ”Framtidens skola” enbart handlade om nedläggningar av några mindre skolor ! Och inte de planerade storskolorna för 400-500 elever (för  5-12 åringar) i hela kommunen. Att lägga ner några mindre skolor var och är, en MINDRE del, av den stora genomgripande förändringen av HELA skolstrukturen, som Framtidens skola innebär. Bara namnet  Framtidens skola säjer ju ALLT. Så benämner man inte nedläggningar av några mindre skolor (de 250 eleverna). Jag har mycket svårt att tro att kommunalrådet inte visste vad kravet på folkomröstning gällde. Så vad sysslade han med här ?  Medveten desinformation, en s.k. lögn ? Eller visade han upp en grandios okunskap om vad Framtidens skola innebar. I så fall  en okunskap som ett ansvarigt kommunalråd helt enkelt inte får ha.  

Ja, vad ska man tro…?

Lärarbehörigheten  i Vitåskolan  i skrivande stund 76 %. När en tjänstledig lärare kommer tillbaka är den 100%

Barn & utbildningsnämnden har utgått från en mätning i oktober som DÅ visade att lärarbehörigheten var 48%. Beslutet att lägga ner Vitåskolan bygger till stor del på den numera felaktiga uppgiften.

Enligt BUNs ordförande Emma Engelmark MÅSTE man utgå från oktobersiffran. Verkligheten räknas INTE ! av någon underlig anledning som hon inte kan förklara. När Pontus Johansson ställer henne mot väggen, avslutar hon fb diskussionen så här:

"Pontus P Johansson jag tror inte vi kommer längre i den här diskussionen. Ha det gott!"

Självklart både kan och måste man uppdatera felaktiga fakta även i kommunala beslutsunderlag. Och ändra beslut utifrån de nya faktiska, bevisbara omständigheterna. Var hamnar vi annars ? Den här fb argumentationen mellan Vitåbor och Barn & Utbildningsnämndens ordförande är rätt skrämmande:

Cicki Storelv Karlsen Emma Engelmark lärarbehörigheten är inte låg på Vitåskolan. Kolla upp fakta!

….

Emma Engelmark Cicki Storelv Karlsen när vi jämför utgår vi från Skolverkets definition och den mätning som görs i oktober varje år. Det görs för att få en jämförbarhet mellan skolor inom kommunen och mellan kommunerna.

Cicki Storelv Karlsen Emma Engelmark mycket har ändrats sen oktober. Så kolla fakta innan du uttalar dig.

Linda Christoffersson-Skoog Emma Engelmark en del av hyran täcks via Folkets hus och lärarbehörigheten måste ni uppdatera, de siffror ni anger och uttalar som låga stämmer inte. Kan du snälla kolla upp det så att inga beslut fattas på felaktiga siffror. Annars kan jag se till att du får de siffrorna skickade direkt till dig via email eller liknande

Cicki Storelv Karlsen Linda Christoffersson-Skoog det kan nog behövas. Jag är fruktansvärt leds på att de slänger sig med fel siffror hela tiden.

Emma Engelmark Linda Christoffersson-Skoog de siffror som är framtagna är korrekta. De kostnader som vi ser att vi kan reducera är faktiska kostnader dvs precis det vi idag betalar i lokalhyra. Det är inga schabloner. Jag kan förstå din oro men vi fattar inga beslut utan korrekta underlag

Emma Engelmark Cicki Storelv Karlsen underlaget för besluten är framtagna vid ett visst datum, så ser det alltid ut. Förvaltningen vet hur de ska räkna då de gjort detta år ut och år in. Dessutom har budgeten varit i balans i 15 år.

Pontus P Johansson Emma Engelmark lärarbehörigheten på Vitåskolan är på 76% just nu. En lärare än tjänstledig och när denne kommer tillbaka är den på 100% ni uppgav 48%

Emma Engelmark Pontus P Johansson de uppgifter vi utgår ifrån är den årliga mätningen.

Pontus P Johansson Emma Engelmark Precis men den överensstämmer inte med verkligheten. Så att du kanske förstår vår frustration???

Pontus P Johansson Emma Engelmark det är alltså fel i underlagen så svårt är det inte att kolla upp aktuell statistik. Självklart använder man ju mätningarna som motiverar bäst till de man vill uppnå.

Emma Engelmark Pontus P Johansson vid ett beslut tas underlag fram som är material utifrån en viss tidpunkt. Det kan inte göras på annat sätt. Naturligtvis kan siffran variera över året men när beslut fattas utgår det från de underlag som finns. Förstår du hur jag menar?

Pontus P Johansson Emma Engelmark förstår du hur jag menar när jag då ändå säger att underlagen inte stämmer med verkligheten och då det skapar frustration när ni är trygg med underlag som ät fel

Emma Engelmark Pontus P Johansson jag tror inte vi kommer längre i den här diskussionen. Ha det gott!

Pontus P Johansson Emma Engelmark nej för du kan ju inte påstå att underlaget även om du tar ut de från en viss tidpunkt stämmer överens med hur verkligheten ser ut när. Beslutet fattas.

S+M POLITIKERNA  BLUNDAR, VARFÖR SKA BARNEN BETALA PRISET ?

•      Det är bara om man bortser från barnperspektivet , 
•    barnens behov i olika åldrar
•    ALLA barns behov
•    Det är bara om man bortser från lärarperspektivet, lärarnas synpunkter
•    Det är bara om man bortser från att hela kommunen, och speciellt de mindre skolorna är attraktiva för lärare  och barnfamiljer.

SOM man kan tro  att  ”Framtidens skola” löser lärarbristen, och gör skolan bättre för kommunens barn.

OM man tar med barnperspektivet och lärarperspektivet, framgår tydligt att ”Framtidens skola” är en mycket dålig lösning, som bara fungerar i en fiktiv S+M märkt teori.

MAN inser också att genomförs ”Framtidens skola” kommer den att kosta kommunen och  kommunmedborgarna  väldigt mycket på många plan. Vi har INTE råd med barnexprimentet ”Framtidens skola”.

LÄRARSYNPUNKTER UR BESLUTSUNDERLAGET:

 "Ett riktig uruselt, ogenomtänkt förslag. Ingen hänsyn tas till pedagogoik, lärande, välmående eller arbetsmiljö. Varken för lärare eller elever." 

”Förslaget grundar sig på lokaler, ekonomiska samordningsvinster och de vuxnas arbetsvillkor. Luleås skolor finns väl ändå till för våra elever????” 

"Skendemokratisk hantering, ej elevperspektiv, falskt lärarperspektiv - känner mig som en liten pusselbit som tydligen kan hanteras hur som helst, vi har redan allt det man förment vill uppnå med de stora enheterna (heltider, kompetens, kolleger att samverka med) Vill man göra en framtidssatsning satsar man på lärarlöner och arbetsmiljöfrågor (stress, överbelastning) så att t ex de kollegor vi sett gå till andra arbetsplatser kan lockas tillbaka till yrket, och vi får möjlighet att ägna vår energi åt pedagogik och skolutveckling i stället för organisationsfrågor. Märkligt att man plötsligt kallar förslaget som ligger för "underlag", och att man tycker att man kan lägga "förslaget" i januari för beslutsfattande i februari... Panikbeslut i en så omfattande och viktig fråga."

UNDERLIGT att kravet på folkomröstning är mycket starkt ?

SOM FAAN LÄSER BIBELN -DEL 2

Forts.  ur SLUTRAPPORTEN OM FRAMTIDENS SKOLA 15.3        
STOR SKOLA RESPEKTIVE LITEN SKOLA. - KAN EN SKOLA BLI FÖR LITEN ?
  

Ur SKOLAN MITT I BYN, Diskussionsunderlag och checklista inför eventuell nedläggning av en byskola, Ingrid Marklund Uppdaterad mars 2009 av Bertil Westerlund. (sidan 10-12). Denna forskningsrapport finns med i referenslistan till Slutrapporten för Framtidens skola 2016)

https://landsbygdsutvecklaren.files.wordpress.com/2012/11/info_0027_web.pdf  

"UNDERSÖKNING

Skolverkets egen studie Stora och små grundskolor i ett likvärdighets- och regionalperspektiv (Skolverket 1996) grundar sig dels på ett antal fallstudier i grundskolor av olika storlek, dels på två kunskapsöversikter, en pedagogisk och en kulturgeografisk. Studien jämförde stora och små skolor ur ett likvärdighets-perspektiv.

De frågeställningar som låg till grund för studien var:

– Kan grundskolor bli för små eller för stora för att kunna erbjuda eleverna en likvärdig utbildning?

– Vad gör man av de förutsättningar som finns på små respektive stora grundskolor?

– Vad betyder det för en bygd att grundskolan finns kvar?

 Nio grundskolor i sex kommuner i Västerbottens respektive Västernorrlands län undersöktes. Tyngdpunkten låg på glesbygdens små och tätortens större skolor. Två av skolorna i studien var friskolor, sju var kommunala skolor.

INGEN STÖRRE SKILLNAD

 Trots att de nio skolorna hade mycket olika förutsättningar fanns inga påtagliga skillnader i elevernas baskunskaper i jämförelsen stora/små skolor. Elever som behövde särskilt stöd i undervisningen fick hjälp på både små och stora skolor, även om formerna för stödet såg olika ut. Avsaknad av speciallärare/specialpedagog på de riktigt små skolorna kompenserades av att de arbetade i mindre grupper där alla fick mycket hjälp. ”Ingen kan slinka igenom”, menade en intervjuad lärare på en liten skola.

Den enda egentliga skillnaden mellan små och stora grundskolors undervisning var utbudet av valfria ämnen. De stora skolorna kunde erbjuda fler ämnen, men å andra sidan var utbudet av ämnen i små skolor mer förankrat i den egna bygden.

KREATIVA LÖSNINGAR

Den lilla skolan är sårbar. Det kan till exempel vara svårt att rekrytera behörig lärarpersonal i praktisk-estetiska ämnen. Å andra sidan hade de små skolorna utvecklat en kreativitet när det gäller att hitta egna lösningar. Hur var det då med trivseln, skolans sociala miljö, mobbning? Inte heller här förekom några dramatiska skillnader. Miljön i de mindre skolorna hade visserligen större förutsättningar att skapa trygghet och undvika anonymitet. Särskilt för de mindre barnen är den trygga miljön viktig. Äldre elever kan däremot uppskatta större skolor, främst av sociala skäl.

LÄTTARE SE MOBBNING

 Mobbning förekommer i både små och stora skolor men var lättare att upptäcka i de små skolorna. I de stora skolorna var man medveten om anonymitetens problem och arbetade aktivt med detta. Både i de stora och små skolorna förekom såväl långsiktigt arbete mot mobbning som akuta insatser vid behov. Skolan har ett stort symbolvärde för sin bygd, konstaterar studien. En skola betyder mycket för den lilla ortens identitet och möjligheter att överleva. Men studien av skolorna i Västerbotten och Västernorrland leder alltså inte till någon slutsats om att en viss skolstorlek kan anses som kvalitativt överlägsen. Tidigare undersökningar gjorda i USA, Sverige och Danmark pekar i samma riktning: Man kan inte hitta några påtagliga skillnader i baskunskaper mellan elever i små och stora skolor.

KUNSKAP OCH FORSKNING

År 2009 kan konstateras att den forskning som finns i Sverige om utbildning i glesbygd i huvudsak är kopplad till tidigare Myndigheten för skolutveckling, 2003-2008. Utbildning i glesbygd var ett prioriterat område för myndigheten.

Annika Andrae Thelin, skolpsykolog, tidigare forskningschef i Skolverket och från 2003 verksam inom Myndigheten för skolutveckling arbetar med skolutvecklingsfrågor och forskning. Annika Andrae Thelin har tillsammans med den norske skolforskaren Karl Jan Solstad arbetat fram ”Utbildning i glesbygd – samspel eller konflikt? En kunskapsöversikt” . I boken betonas ”Hur viktigt det är att man i skolplaneringen tar hänsyn till de skilda villkor som utmärker olika glesbygdsmiljöer geografiskt, näringsmässigt och ekonomiskt men också med avseende på befolkningsutveckling, lokal kultur och värderingar” (Urban Dahllöf, professor emeritus).

Högskolan i Nesna, Norge arbetar med frågeställningar om utbildning i glesbygd. Ett samarbete mellan Regionalt utvecklingscentrum i Umeå (RUC) och Högskolan i Nesna etablerades 2006. Utvecklingsarbetet i ”24-milaskolan” och projektet ”Lärande i glesbygd” exemplifierar samarbetet. Verksam på högskolan i Nesna är forskaren Hallstein Hegerholm.

En ny finsk doktorsavhandling ”att förstå det stora i det lilla” (Gunilla Karlberg-Granlund) offentliggjordes i januari 2009. Gunilla Karlberg-Granlunds forskning ”torpederar myten om att pedagogiken i små skolor skulle vara sämre än i stora skolor” (ur Vasabladet 29 januari 2009). Tvärtom hävdar hon att man genom att studera de små skolorna, når de stora frågorna om hur en skola ska fungera, där barn trivs och får motivation att lära sig. Konstateras kan att Norge över tid arbetat betydligt mer med specifika frågeställningar rörande pedagogik och utbildning i glesbygd än Sverige. En av förklaringarna till detta är förmodligen Norges kommunstruktur- och glesbygdspolitik."

Forts. ur: SLUTRAPPORTEN FÖR  FRAMTIDENS SKOLA                          15.3 STOR SKOLA RESPEKTIVE LITEN SKOLA sid. 38:

https://docplayer.se/24522901-Lulea-kommun-slutrapport-1-66-barn-utbildningsforvaltningen-framtidens-skola.html

”Kan en skola betraktas bli för liten? En liten skola innebär ett fåtal lärare. Elever vet, och forskning visar, att lärares kompetenser är den viktigaste kvalitets faktorn för barns lärande (Håkansson & Sundberg, 2012). Skolans kompetensförsörjning på en mindre skola är ett tänkbart problem, sårbarhet vid sjukfrånvaro, när någon lärare slutar, svårighet att besätta vikariat och kon-sekvenserna av den nyligen genomförda reformen om lärarlegitimation med krav på ämnesbehörighet. Adolfsson (2014) refererar till en norsk studie (Falch, Ström, 2009) som visar på att de riktigt små och stora skolorna inte uppfattas som lika attraktiva som medelstora skolor av varken lärare eller rektorer. Möjligen försvåras kontakten med högskola och universitet som lärarstudenter utgör. Skolverket (1996) pekar på risken för ett svagare utvecklings-och kvalitetsarbete i mindre skolor samtidigt som de konstaterar att de större skolorna generellt sett har en mer kontinuerlig och systematisk uppföljning och utvärdering av den pedagogiska verksamheten. Forskning om framgångsfaktorer bakom skolutveckling betonar, enligt Adolfsson (2014), det kollegiala samtalet där lärare tar del av, diskuterar och utvecklar sin och andras undervisningspraktiker (Hattie, 2009, Resnick 2010). Med ett alltför litet antal lärare går det att anta att kvalitén på dessa kollegiala samtal påverkas.
Sveriges kommuner och landsting (2014) ställer frågan Klarar den lilla skolan
de stora kraven? i sitt material till stöd när skolors framtid och utveckling diskuteras. Utan att ta ställning i frågan om skolors vara eller icke vara lyfter de centrala teman och frågeställningar, bland annat om nya förutsättningar och krav på skolan.”

Mer än så här + det i svart text i förra bloginlägget, som ni har här:                 https://mariaarnqvist.blogspot.com/2019/05/som-faan-laser-bibeln-del-1-i.html
finns inte om STOR SKOLA RESPEKTIVE LITEN SKOLA i Slutrapporten... ! Och så här lite hittar man om skolor i glesbygd... 

I SLUTRAPPORTEN FÖR  FRAMTIDENS SKOLA                                            
15.4 SKOLOR I GLESBYGD, sid 38 (Se länk till föregående stycke)

"När det gäller frågan om hur samhället påverkas av skolnedläggningar i
glesbygden finns endast ett fåtal studier att tillgå. Forskning från Kulturgeo-
grafiska institutionen vid Uppsala universitet visar dock att det inte finns
några belägg för att nedläggningen av skolor i glest befolkade områden
skulle försämra en bygds attraktionskraft så att det hämmar inflyttning och
påskyndar utflyttning.

Det nationella och kommunala uppdraget för skolans tjänstemän handlar om att ge eleverna en god undervisning i goda lärmiljöer med kompetent personal.

En stor del av den forskning som handlar om betydelsen av skolans storlek är internationella publikationer. Eftersom skolsystemen skiljer sig åt i olika

länder är en viss försiktighet nödvändig då forskningens resultat ska tolkas
och översättas till en annan (svensk) kontext. (Rapport från utredningstjänsten, Sveriges riksdag ”Skolor i glesbygd”.)" Det här är ALLT ! 

MED TANKE PÅ att det är denna slutrapport som de flesta av de beslutande fritidspolitikerna läst inför beslutet om "Framtidens skola" så fick de ju en mycket felaktig och tillrättalagd information att utgå ifrån. 
En förutsättning för verklig demokrati är korrekt information och korrekta beslutsunderlag. SLUTRAPPORTEN OM FRAMITDENS SKOLA är ett lågvattenmärke när det gäller detta.