SOM FAAN LÄSER BIBELN -DEL 2

Forts.  ur SLUTRAPPORTEN OM FRAMTIDENS SKOLA 15.3        
STOR SKOLA RESPEKTIVE LITEN SKOLA. - KAN EN SKOLA BLI FÖR LITEN ?
  

Ur SKOLAN MITT I BYN, Diskussionsunderlag och checklista inför eventuell nedläggning av en byskola, Ingrid Marklund Uppdaterad mars 2009 av Bertil Westerlund. (sidan 10-12). Denna forskningsrapport finns med i referenslistan till Slutrapporten för Framtidens skola 2016)

https://landsbygdsutvecklaren.files.wordpress.com/2012/11/info_0027_web.pdf  

"UNDERSÖKNING

Skolverkets egen studie Stora och små grundskolor i ett likvärdighets- och regionalperspektiv (Skolverket 1996) grundar sig dels på ett antal fallstudier i grundskolor av olika storlek, dels på två kunskapsöversikter, en pedagogisk och en kulturgeografisk. Studien jämförde stora och små skolor ur ett likvärdighets-perspektiv.

De frågeställningar som låg till grund för studien var:

– Kan grundskolor bli för små eller för stora för att kunna erbjuda eleverna en likvärdig utbildning?

– Vad gör man av de förutsättningar som finns på små respektive stora grundskolor?

– Vad betyder det för en bygd att grundskolan finns kvar?

 Nio grundskolor i sex kommuner i Västerbottens respektive Västernorrlands län undersöktes. Tyngdpunkten låg på glesbygdens små och tätortens större skolor. Två av skolorna i studien var friskolor, sju var kommunala skolor.

INGEN STÖRRE SKILLNAD

 Trots att de nio skolorna hade mycket olika förutsättningar fanns inga påtagliga skillnader i elevernas baskunskaper i jämförelsen stora/små skolor. Elever som behövde särskilt stöd i undervisningen fick hjälp på både små och stora skolor, även om formerna för stödet såg olika ut. Avsaknad av speciallärare/specialpedagog på de riktigt små skolorna kompenserades av att de arbetade i mindre grupper där alla fick mycket hjälp. ”Ingen kan slinka igenom”, menade en intervjuad lärare på en liten skola.

Den enda egentliga skillnaden mellan små och stora grundskolors undervisning var utbudet av valfria ämnen. De stora skolorna kunde erbjuda fler ämnen, men å andra sidan var utbudet av ämnen i små skolor mer förankrat i den egna bygden.

KREATIVA LÖSNINGAR

Den lilla skolan är sårbar. Det kan till exempel vara svårt att rekrytera behörig lärarpersonal i praktisk-estetiska ämnen. Å andra sidan hade de små skolorna utvecklat en kreativitet när det gäller att hitta egna lösningar. Hur var det då med trivseln, skolans sociala miljö, mobbning? Inte heller här förekom några dramatiska skillnader. Miljön i de mindre skolorna hade visserligen större förutsättningar att skapa trygghet och undvika anonymitet. Särskilt för de mindre barnen är den trygga miljön viktig. Äldre elever kan däremot uppskatta större skolor, främst av sociala skäl.

LÄTTARE SE MOBBNING

 Mobbning förekommer i både små och stora skolor men var lättare att upptäcka i de små skolorna. I de stora skolorna var man medveten om anonymitetens problem och arbetade aktivt med detta. Både i de stora och små skolorna förekom såväl långsiktigt arbete mot mobbning som akuta insatser vid behov. Skolan har ett stort symbolvärde för sin bygd, konstaterar studien. En skola betyder mycket för den lilla ortens identitet och möjligheter att överleva. Men studien av skolorna i Västerbotten och Västernorrland leder alltså inte till någon slutsats om att en viss skolstorlek kan anses som kvalitativt överlägsen. Tidigare undersökningar gjorda i USA, Sverige och Danmark pekar i samma riktning: Man kan inte hitta några påtagliga skillnader i baskunskaper mellan elever i små och stora skolor.

KUNSKAP OCH FORSKNING

År 2009 kan konstateras att den forskning som finns i Sverige om utbildning i glesbygd i huvudsak är kopplad till tidigare Myndigheten för skolutveckling, 2003-2008. Utbildning i glesbygd var ett prioriterat område för myndigheten.

Annika Andrae Thelin, skolpsykolog, tidigare forskningschef i Skolverket och från 2003 verksam inom Myndigheten för skolutveckling arbetar med skolutvecklingsfrågor och forskning. Annika Andrae Thelin har tillsammans med den norske skolforskaren Karl Jan Solstad arbetat fram ”Utbildning i glesbygd – samspel eller konflikt? En kunskapsöversikt” . I boken betonas ”Hur viktigt det är att man i skolplaneringen tar hänsyn till de skilda villkor som utmärker olika glesbygdsmiljöer geografiskt, näringsmässigt och ekonomiskt men också med avseende på befolkningsutveckling, lokal kultur och värderingar” (Urban Dahllöf, professor emeritus).

Högskolan i Nesna, Norge arbetar med frågeställningar om utbildning i glesbygd. Ett samarbete mellan Regionalt utvecklingscentrum i Umeå (RUC) och Högskolan i Nesna etablerades 2006. Utvecklingsarbetet i ”24-milaskolan” och projektet ”Lärande i glesbygd” exemplifierar samarbetet. Verksam på högskolan i Nesna är forskaren Hallstein Hegerholm.

En ny finsk doktorsavhandling ”att förstå det stora i det lilla” (Gunilla Karlberg-Granlund) offentliggjordes i januari 2009. Gunilla Karlberg-Granlunds forskning ”torpederar myten om att pedagogiken i små skolor skulle vara sämre än i stora skolor” (ur Vasabladet 29 januari 2009). Tvärtom hävdar hon att man genom att studera de små skolorna, når de stora frågorna om hur en skola ska fungera, där barn trivs och får motivation att lära sig. Konstateras kan att Norge över tid arbetat betydligt mer med specifika frågeställningar rörande pedagogik och utbildning i glesbygd än Sverige. En av förklaringarna till detta är förmodligen Norges kommunstruktur- och glesbygdspolitik."

Forts. ur: SLUTRAPPORTEN FÖR  FRAMTIDENS SKOLA                          15.3 STOR SKOLA RESPEKTIVE LITEN SKOLA sid. 38:

https://docplayer.se/24522901-Lulea-kommun-slutrapport-1-66-barn-utbildningsforvaltningen-framtidens-skola.html

”Kan en skola betraktas bli för liten? En liten skola innebär ett fåtal lärare. Elever vet, och forskning visar, att lärares kompetenser är den viktigaste kvalitets faktorn för barns lärande (Håkansson & Sundberg, 2012). Skolans kompetensförsörjning på en mindre skola är ett tänkbart problem, sårbarhet vid sjukfrånvaro, när någon lärare slutar, svårighet att besätta vikariat och kon-sekvenserna av den nyligen genomförda reformen om lärarlegitimation med krav på ämnesbehörighet. Adolfsson (2014) refererar till en norsk studie (Falch, Ström, 2009) som visar på att de riktigt små och stora skolorna inte uppfattas som lika attraktiva som medelstora skolor av varken lärare eller rektorer. Möjligen försvåras kontakten med högskola och universitet som lärarstudenter utgör. Skolverket (1996) pekar på risken för ett svagare utvecklings-och kvalitetsarbete i mindre skolor samtidigt som de konstaterar att de större skolorna generellt sett har en mer kontinuerlig och systematisk uppföljning och utvärdering av den pedagogiska verksamheten. Forskning om framgångsfaktorer bakom skolutveckling betonar, enligt Adolfsson (2014), det kollegiala samtalet där lärare tar del av, diskuterar och utvecklar sin och andras undervisningspraktiker (Hattie, 2009, Resnick 2010). Med ett alltför litet antal lärare går det att anta att kvalitén på dessa kollegiala samtal påverkas.
Sveriges kommuner och landsting (2014) ställer frågan Klarar den lilla skolan
de stora kraven? i sitt material till stöd när skolors framtid och utveckling diskuteras. Utan att ta ställning i frågan om skolors vara eller icke vara lyfter de centrala teman och frågeställningar, bland annat om nya förutsättningar och krav på skolan.”

Mer än så här + det i svart text i förra bloginlägget, som ni har här:                 https://mariaarnqvist.blogspot.com/2019/05/som-faan-laser-bibeln-del-1-i.html
finns inte om STOR SKOLA RESPEKTIVE LITEN SKOLA i Slutrapporten... ! Och så här lite hittar man om skolor i glesbygd... 

I SLUTRAPPORTEN FÖR  FRAMTIDENS SKOLA                                            
15.4 SKOLOR I GLESBYGD, sid 38 (Se länk till föregående stycke)

"När det gäller frågan om hur samhället påverkas av skolnedläggningar i
glesbygden finns endast ett fåtal studier att tillgå. Forskning från Kulturgeo-
grafiska institutionen vid Uppsala universitet visar dock att det inte finns
några belägg för att nedläggningen av skolor i glest befolkade områden
skulle försämra en bygds attraktionskraft så att det hämmar inflyttning och
påskyndar utflyttning.

Det nationella och kommunala uppdraget för skolans tjänstemän handlar om att ge eleverna en god undervisning i goda lärmiljöer med kompetent personal.

En stor del av den forskning som handlar om betydelsen av skolans storlek är internationella publikationer. Eftersom skolsystemen skiljer sig åt i olika

länder är en viss försiktighet nödvändig då forskningens resultat ska tolkas
och översättas till en annan (svensk) kontext. (Rapport från utredningstjänsten, Sveriges riksdag ”Skolor i glesbygd”.)" Det här är ALLT ! 

MED TANKE PÅ att det är denna slutrapport som de flesta av de beslutande fritidspolitikerna läst inför beslutet om "Framtidens skola" så fick de ju en mycket felaktig och tillrättalagd information att utgå ifrån. 
En förutsättning för verklig demokrati är korrekt information och korrekta beslutsunderlag. SLUTRAPPORTEN OM FRAMITDENS SKOLA är ett lågvattenmärke när det gäller detta.