S LÖGNKAMPANJ OM KRAVET PÅ FOLKOMRÖSTNING 2016

• Grunden för hela "Framtidens skola" är ett FAKEFAKTA !

• Politikernas beslutsunderlaget riggades för att dölja det...

• Sen kom en systematisk desinformationskampanj från ledande sossar om vad motståndet mot "Fs" handlade om och vilka som drev det -för att dölja bägge delarna.

Framtidens skolaaffären, del 2

DESINFORMATIONS/LÖGN KAMPANJEN 

Fakefaktat och det riggade beslutsunderlaget (se mitt förra blogginlägg HUVUDRIGGNINGEN : https://mariaarnqvist.blogspot.com/2020/09/framtidens-skolaaffaren-del-1.html) följdes som jag nämnde där upp, av en systematiska desinformationskampanj av socialdemokraterna Harnesk och Nordström. Här tittar jag närmare på en del av den. Och börjar med ett citat ur förra blogginlägget:

"Utöver riggningen bedrev ledande S-politiker hösten 2016. en systematisk desinformationskampanj (ljög), om vilka som drev motståndet mot "framtidens skola och varför. Enligt Harnesk (kommunstyrelsen) och Nordström (då kommunalråd) kom det enbart från en mindre grupp högröstade föräldrar, som ville behålla skolorna i sina egna bostadeområden - inget annat. Och kravet på folkomröstning 2016 gällde bara de 250 barn som gick i de skolorna. (se foto)

Att protesterna var mycket omfattande, kom från hela kommunen och gällde samma sak som lärarna, Rädda Barnen m. fl. påpekat = att barnperspektivet saknades i politikernas beslutsunderlag och att skolor med 400-500 barn är för stora för åldrarna 5-12 år, passade inte deras och S agenda."

Några av er känner nog igen det jag skriver nedan. Jag fick in den som insändare i Kuriren, (26.5 2020) Där var rubriken: Skolfrågan fast i ett Moment 22. (tål att läsas om, har lagt till lite på slutet)

DESINFORMATIONSKAMPANJEN

Socialdemokraternas förslag till alt. 2, i folkomröstningen om Framtidens skola  

"Fortsatt ta ansvar för en jämlik och kvalitativ skola som utgår från Luleå kommuns långsiktiga vision och utvecklingsplan." Inför kravet på Folkomröstning 2016, gick socialdemokraten Nils Harnesk, ut i NSD (27/9 2016) Rubriken var: ”Därför sågar S-politikern folkomröstning om skolan”. Anledning: ”Harnesk har läst en forskningsrapport där åtta liknande exempel från andra kommuner studerats.” Lägg märke till ordvalet liknande. (https://www.natkom.se/PDF/Rapporter/026.pdf). 

Kommentar: Läser man forskningsrapporten framgår att det här är ett fakeargument. Anledningarna till skolnedläggningarna är inte jämförbara. Så Harnesk jämför äpplen och päron.

 ÄPPLEN: Anledningarna till skolnedläggningarna i de studerade åtta mindre kommunerna var främst minskat elevunderlag. 

PÄRON: Anledningen till skolnedläggningarna i Luleå är att man ska bygga skolor för 400–500  barn i åldrarna 6–12 år = den största förändringen av skolstrukturen i kommunen på 50 år.  För att kunna befolka dessa stora skolor, lägger man ner mindre skolor. Det berör invånare i HELA kommunen, om och när omorganisationen är fullt genomförd. Beslutsunderlaget till ”Framtidens skola”, saknade seriös risk & konsekvensanalys, barnperspektiv, lärarnas syn på omorganisationen med mera, och innehöll grava felaktigheter. De stora skolorna försämrar likvärdigheten framförallt för de barn som behöver mest stöd. Därav kravet på folkomröstning.


”Där den huvudsakliga drivkraften handlar om att bevara enskilda skolbyggnader i vissa centrumnära bostadsområden och inte om en bredare omtanke om skolans utveckling och innehåll.”  Är Harnesks beskrivning av motståndet mot ”Framtidens skola”. Han upprepade åsikten  i flera blogginlägg och på Facebook, i samband med kravet på folkomröstning 2016. Kommunalrådet Nordström bekräftade desinformationen på sina Facebook-sidor. Så lögnen blev sanning för beslutande sossar. Påstår kommunalrådet och en medlem av kommunstyrelsen att det är så, blir det mycket svårt att ifrågasätta det för de andra i partiet.  Ansvarsfullt?

I blogginlägget :Om folkomröstningar (18/10 2016), (https://nilsharnesk.com/2016/10/18/om-folkomrostningar/) skriver Harnesk bland annat: 

”Jag har själv fått till mig att föräldrar är jättenöjda med överflytten av elever till Örnässkolan, att lärare och deras fackförbund ser fram emot den nödvändiga satsning på den kommunala skolan som beslutet om Framtidens skola innebär. Men man vågar inte säga det för risken att bli måltavla för den högröstade grupp som driver på om en folkomröstning.” Nordström delade på sin Facebook-sida, med kommentaren: ”Nils Harnesk skriver klokt och nyanserat om folkomröstningars fördelar och nackdelar ”.

Jag ringde Lärarförbundet då 2016, var detta sant? Svar: nej ! De hade inte tagit ställning varken för eller mot stora skolor. Då det finns olika åsikter om dem bland medlemmarna.  Lärarnas riksförbunds sa samma sak i sitt remissvar. Hösten 2015, gick kommunen ut med en enkät till de lärare som var berörda av första nedläggningsvågen. Vad tyckte de om den föreslagna nya skolorganisationen, Framtidens skola?  49 lärare svarade och sågade förslaget totalt (svarsfrekvens 81 procent)! Lärarna i Luleå i stort, besvarade frågan: Upplevda fördelar med mindre skolor, med att det är attraktivt att arbeta på dem. Resultat: I politikernas beslutsunderlag  (januari 2016) SAKNADES ALLA läraråsikter Ansvarsfullt?


3 november, tre veckor innan S skulle ta ställning till 2016 års krav på folkomröstning, skrev Nordström på sin Facebook-sida: ”Bra artikel av Nils Harnesk, skolan behöver arbetsro. Inte en folkomröstning där 60 000 Luleåbor ska gå till vallokalen för att 250 elever berörs av förändringen.” Den 21 november, sa de nej. Framtidens skola är inte namnet på nedläggning av några mindre skolor  = de 250 eleverna!  Ansvarsfullt?


Sammanfattning:Två ledande socialdemokrater bedrev en systematisk desinformationskampanj om motståndet mot ”Framtidens skola” inför kravet på folkomröstning 2016. Nordström har avgått och S har ny ledning, men Harnesk fortsätter att desinformera. 8 maj i år publicerade han blogginlägget: Folkomröstningar och demokrati. Han argumenterar mot folkomröstningen, och hänvisar återigen till forskningen om de åtta mindre kommunerna.  Han skriver som representant för S.  https://nilsharnesk.com/2020/05/08/folkomrostningar-och-demokrati/


”Kommunföreträdarna vittnar om att det är svårt att skapa bra och konstruktiva diskussioner kring förändringar i skolorganisationer och då inte minst skolnedläggningar. De flesta politiska beslutsfattarna i studien bekräftar därmed resultaten från en tidigare studie där kommunföreträdarna påtalade att emotionellt laddade egenintressen i skolnedläggningsfrågor stod i vägen för försöken till en konstruktiv medborgardialog”, kan man också läsa där….

Så här får det inte gå till! 

Med sån här politik och retorik, fortsätter vi medborgare och skolfrågan att sitta fast i ett moment 22.

De 8 kommunernas invånarantal:
1 med 5000 inv., 3 med 10 000, 1 med 15 000, 1 med 25 000, 1
med 35 000 och 1 med 40 000 inv.

Anledning till skolnedläggningarna:
I fem av dem berodde det på minskat elevunderlag, i en av dem på ekonomiska skäl, i en av dem tog friskolorna över mer och mer (friskolevänlig kommun) och i den sista av de åtta var anledningen: ekonomin och för att förbättra kvaliten i utblidningen  (Precis som i flera andra kommuner i den här studien innebar inte förslaget att skolorna skulle läggas ner utan att de istället endast skulle innefatta verksamhet i årskurs F-3, kan man läsa i beskrivningen av denna kommun med 10 000 invånare)

Här kan ni läsa mer om= frågeställningarna i folkomröstningarna:   https://mariaarnqvist.blogspot.com/2018/05/fragestallningarna-for.html

Grunden för ”Framtidens skola” är ett fakefakta, del 1:

Underlaget för ”Framtidens skola” togs fram i huvudsak i två steg:

    

•      Ett väldigt omfattande grundunderlag på många hundra sidor,
•      det sammanfattades sen till politikernas beslutsunderlag på 66 sidor.

Grunden för att bygga de stora skolor "Framtidens skola" innebär= den största förändringen av skolstrukturen i Luleå kommun på över 50 år, är det här påståendet: 

 ”Utifrån det faktum att större skolor ger bättre förutsättningar för bemanning och kan erbjuda attraktivare tjänster för personal och ledning, finns anledning att se över skolstrukturen. En utredning som genomförts under 2015 har resultera i  ett  förslag till ny  skolstruktur i Luleå  kommun.  Förslaget ska behandlas och beslutas av barn och utbildningsnämnden samt kommunfullmäktige i februari respektive april 2016. ” sid 6

Det här är ett konstruerat fakefaktum, skräddarsytt för att kunna driva igenom beslutet om "Framtidens skola". För att få det att verka trovärdigt, var man tvungen att låta bli att ta med, den sammanfattning av lärarnas synpunkter på vad som var viktigt, när man ska genomföra en ny skolstruktur, i  politikernas beslutsunderlag. Detta "faktum" saknar faktahänvisningar/ forskningsresultat som styrker det, och presenteras inte i själva beslutsunderlaget, utan  är "dolt" i förordet och på ett ställe till.  OM det här var ett korrekt faktum skulle det ha funnits med i själva beslutsunderlaget, följt av hänvisning till fakta, som går att kontrollera. Ett MÅSTE! (Det är våra skattepengar som används!)  

(Förslaget i fråga innebar att kommunen ska satsa på att bygga nya skolor för 4-500 barn eller ibland mer för årskurserna f-6 och att alla högstadieelever ska samlas i en ny skola för 750 – 1000 elever i centrala Luleå. Högstadierna i stadsdelarna ska då läggas ner.) 

När det gäller lärarnas synpunkter ser det ut så här:

• De fick svara på frågeställningar om vad de ansåg vara viktigt när man ska genomföra en ny skolstruktur
• De skrev remissvar på Framtidens skola förslaget
• De som var berörda av första nedläggningsvågen fick svara på en enkät riktad speciellt till dem. 81 % svarade = 49 lärare.

Det här utgör ett mycket omfattande och viktigt grundmaterial, om man har som mål att göra sig attraktiv som arbetsgivare = lösa lärarbristen i framtiden. En längre sammanställning av svaren på frågeställningarna och på  specialenkäten publicerades på kommunens hemsida liksom remissvaren.



















MEN i politikernas beslutsunderlag jan 2016, saknas de!

Så vad är det då som censurerats bort ? Vad säger lärarna som gör att deras åsikter inte passar där?

"Skendemokratisk hantering, ej elevperspektiv, falskt lärarperspektiv"... lärare  i specialenkäten = bra sammanfattning av Framtidens skolaaffären.

OM vi tittar närmare på sammanställningen av läraråsikterna som censurerades bort så ser det ut så här. Jag delar upp dem i de rubriker som finns i det material som publicerades på webben:  

Hur möter vi framtidens behov ?  Hur formar vi framtidens skola ?
Viktiga framgångsfaktorer för att alla barn och unga ska lyckas i skolan och nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

1. Behöriga och legimiterade lärare
2. forskning och pedagogiskt perspektiv ska styra vad som är bäst för lärande och måluppfyllelse
3. ekonomiperspektivet ska inte styra skolenheternas storlek eller storleken på barn/ elevgrupperna
4. skolfrågan inte enbart en skolfråga, utan samhälls- och demokratifråga
5. vikariepool bestående av utbildade vikarier

det här är några av lärarnas synpunkter på denna fråga. Här är de alla

Kommentarer:  

1.Behöriga och legitimerade lärare. Här finns olika vägar att gå. För att förstå det här behöver man veta att lärautbildningen sen....är utformad så att även om du tagit din lärarexamen, har man inte behörighet i alla ämnen som man hade förr. Man kan tex ha behörighet i typ 90 % av ämnena. Det innebär att man inte kan få sin lärarlegitimation.

2. forskning och pedagogiskt perspektiv ska styra vad som är bäst för lärande och måluppfyllelse

FS innebär att okunniga fritidspolitiker med en .....ledning ska besluta....

5. vikariepool bestående av utbildade vikarier

I Fs är det tänkt att redan uttröttade lärare (höjda krav och minskade resurser) ska täcka upp för varandra vid sjukdom... 

Det den socialdemokratiska kommunledningen tagit fasta på av allla dessa profesionella åsikter är:

1. Behöriga och legimiterade lärare
2. fler vuxna i skolan med olika kompetenser
3. lokal elevhälsa
4. kollegial samverkan, samverkan mellan åldersgrupperna.

Kommentarer:

För att kunna förstå och bedöma detta, behöver man dels veta vilka åldersgrupper de olika synpunkterna gäller, dels definiera vad man tex.menar med kollegial samverkan.

Socialdemokrater i Luleå, verkar tro att mindre skolor saknar kollegial samverkan och att lärarna där måste räddas och få många kollegor i stora skolor. Extra korkat i en tid när man via dator kan ha kollegial samverkan på distans med hur många kollegor man vill.

Det här ger behövlig distans i frågan:

"De senaste tio åren har Jenny Sjöström varit ensam lärare i Ammarnäs. Men ensam är hon inte, menar hon. 

Elevassistenten Malin Johansson en värdefull kollega som underlättar läraruppdraget mycket för Jenny Sjöström. Sedan finns det kollegor i Sorsele som hon har regelbunden kontakt med.

– Jag är med på deras konferens via nätet. Varje vecka kopplar jag upp mig och deltar i ett kollegium. Jag ser dem och hör dem. Så nej, jag är inte ensam.

"https://skolvarlden.se/artiklar/sveriges-minsta-skola?fbclid=IwAR0U7yYbXCSfWi_yFikH1WcTl0eK8v5wOySDakoIni4FL9LkF6dO6Q40qhA 

    

https://www.lulea.se/download/18.2ee50d8e150addb5a2b2d/1446029155096/Fra%20mtidens+skola+i+Lule%C3%A5%2C+sammanst%C3%A4llning+pp.pdf

 är helt uppenbart att luleås lärare som grupp anser att det är attraktivt att arbeta på små skolor,  att de det är bra för de yngre barnen m.m.

Lägg märke till att när det gäller de större skolorna, får man inte reda på vad som menas med större och vilka åldrar de är bra för.

Så här skriver tex lärarna och fritidspedagogerna på dåvarande Svartöstadsskolan, en liten skola, som de trivs väldigt bra på, i sitt remissvar:

https://www.lulea.se/download/18.462ce1cb1525bf3efdafa0/1453372869095/160120+Remissvar+Svart%C3%B6stadsskolans+personal.pdf

Mycket intressant läsning, med tanke på fakefaktumet ovan...
Remissvaren från lärarna i Kyrkbyskolan och Kläppenskola, de skolor som lades ner i första nedläggningsvågen 2016-17, påpekade samma saker.

Och alla de lärare som var berörda även Vitå, klöverträsk och högstadiet på Hertsön, fick en enkät riktad speciellt till dem.81 % svarade på den och när deras svar sammanställdes framgick att alla som svarat sågade "framtidens skola jäms med fotknölarna...En bra sammanfattning av kritiken av en av dessa lärare: . "
"Skendemokratisk hantering, ej elevperspektiv, falskt lärarperspektiv"... läs fortsättningen på detta och fler lärarsynpunkter här:
file:///E:/Documents/Resultat%20l%C3%A4rarenk%C3%A4t%20november%20%202015.pdf

LÄrarnas och skolledarnas synpunkter på skolstorlekar låg  alltså långt ifrån de ”framtidens skola” innebär.

Allt det här finns med i grundunderlaget, som sen ska sammanställas till ett beslutsunderlag

Gissa vad man gjorde då ? För att få fakefaktumet att framstå som trovärdigt och få igenom beslutet ?  Är man politiker och vet att man har i stort sett egen majoritet och har gjort en överenskommelse med Moderatena , för att ha det.

Jo, då konstruerar man detta fakefaktum, presenterar det ….. och rensar bort kritiken när man sammanställer politikernas beslutsunderlag, det på 66 sidor. Man rensar på olika sätt, lärarsynpunkterna och deras kritik försvinner helt. Får inte vara med i beslutsunder. Skolledarnas synpunkter får vara med lite, typ. Men det de presenterar där struntar man i (synpunkter på bra skolstorlekar för 7-9 skolor).

Deras bedömning av lämpliga skolstorlekar för F-6, får däremot inte var med.

De 700 kritiska synpunkterna trollas bort så här:

”Framtidens skola har engagerat många och fram till den 30 november hade cirka 700 synpunkter om Framtidens skola kommit in, flertalet av liknande karaktär. Det material som inkommit har diarieförts och publicerats på webben samt förmedlats till respektive delprojekt. I de fall de befunnits vara relevanta för utredningsarbetet har dessa beaktats.” (sid 6).

Kommentar:

Denna ”liknande karaktär” – är den negativ eller positiv? Jag har läst en hel del av de 700 synpunkterna. Alla var välformulerade, välmotiverade och påpekade att barnperspektivet saknas. Alla var oroade över den negativa skolutveckling de anser att ”Framtidens skola” skulle innebära. ALLA jag läste var negativa! Sannolikheten är alltså stor att ”liknande karaktär” = negativ! Vore den positiv skulle den ha redovisats öppet.

Sammanfattning:

Betongpolitik, dvs man utgår från och påstår att alla ska gilla samma sak, i det här fallet = alla lärare i Luleå kommun anser att det är attraktivt med stora skolor. De gör de inte… och det uttrycker man tydligt i det omfattande material som lärarnas synpunkter på skolstorlekar och vad de just var och en föredrar och varför. Där förekommer också en mycket skarp kritik av den nya skolstruktur man vill genomdriva.

RIGGNINGEN AV POLITIKERNAS BESLUTSUNDERLAG

• Grunden för hela "Framtidens skola" är ett FAKEFAKTA
• Lärarnas synpunkter saknades helt ! De tyckte fel...
• Skolledarnas synpunkter på skolstorlekar för årskurs F-6 -saknades...
• De för årskurs 7-9 fick vara med, men dem struntade man i...
• Barnperspektivet saknades

Framtidens skolaaffären, del 1 

HUVUDRIGGNINGEN

Om man läser politikernas beslutsunderlag (jan 2016) ordentligt, inser man mer och mer hur fult riggat det är. Det är bla. därför det inte gjordes någon seriös risk och konsekvensanalys  innan beslutet togs. Hade man gjort det hade riggningen blivit uppenbar.

Huvudriggning:

Här är beslutsunderlaget: https://docplayer.se/24522901-Lulea-kommun-slutrapport-1-66-barn-utbildningsforvaltningen-framtidens-skola.html

Sammanfattning sid 4, OBS ! i förordet - innan själva beslutsunderlaget presenteras…

”Utifrån det faktum att större skolor ger bättre förutsättningar för bemanning och kan erbjuda attraktivare tjänster för personal och ledning, finns anledning att se över skolstrukturen. En utredning som genomförts under 2015 har resulterat i ett förslag till ny skolstruktur i Luleå kommun. Förslaget ska behandlas och beslutas av bar och utbildningsnämnden samt kommunfullmäktige i februari respektive april 2016.”

Det här påståendet är grunden till ”Framtidens skola”= den största förändringen av skolstrukturen i Luleå kommun på över 50 år, MEN faktahänvisningar/ forskningsresultat som styrker det saknas! Det här borde ha funnits med i själva beslutsunderlaget, följt av hänvisning till fakta, som går att kontrollera. Ett MÅSTE!  (Det är våra skattepengar som används!) Skolverket anser inte att stora skolor är lösningen på lärarbristen.

 4.5 Skolstruktur 7–9-skolor, sid 17:

 ”Skolledarnas generella bedömning är att en optimal 7–9-skola utifrån elevers trygghet, trivsel och lärande, lärarbehörighet, budget i balans och rektors ledarskap, bör ha 300–400 elever samt 40–50 medarbetare. Den geografiska närheten för en 7–9-skola är av underordnad betydelse för eleven.” 

Jämför det här med den planerade 7-9 skolan för 750-1000 elever och f-6 skolor för 4-500 elever… Vad säger då skolledarna om f-6 skolor, utifrån samma kriterier? Det får man inte veta! Under punkten:

4.4 Skolstruktur f–6-skolor, sid 16, står:

”Utifrån det faktum att större skolor ger bättre förutsättningar för bemanning ochkan  erbjuda  attraktivare  tjänster  för  personal  och  ledning,  finns  anledning  att  se  över  skolstrukturen.” +  en utvidgning av detta.

Här förstärks fakefaktumet från sid. 4. Och man låter bli att presentera det som skulle ha stått här, skolledarnas synpunkter på skolstorlekar för den här åldersgruppen. De saknades alltså!

Det här saknades helt i beslutsunderlaget:                             
Synpunkter från Luleås lärare. 

En sammanställning av det omfattande material, som deras synpunkter (på den nya skolstrukturen), utgjorde -  saknades ! Många lärare var mycket kritiska. 49 lärare sågade den helt i en enkät riktad speciellt till dem (svarsprocent 81 %).   Och den samlade synen på skolstorlekar var: för att fungera bra och vara attraktiva, skulle de vara betydligt mindre än vad ”Framtidens skola” innebär. Men såna synpunkter passade ju inte…..

Barnperspektivet saknades också, påpekade lärare, Rädda Barnen och Attention, (föräldraförening för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar),i sina remissvar. Och föräldraföreningar från hela kommunen i synpunkter, Innan beslutet togs.

Det går inte att göra en seriös, verklighetsförankrad risk och konsekvensanalys  i denna fråga  – UTAN att utgå från lärarnas professionella synpunkter på den nya skolstrukturen, och från barnperspektivet. I beslutsunderlaget står mycket, men, avsaknaden av lärarnas synpunkter och barnperspektivet gör, att ALLT annat faller. När utgångspunkten för att bygga stora skolor dessutom är baserad på ett fakefakta , då är man riktigt illa ute.                         

Stora skolor är ingen lösning på lärarbristen enligt Skolverket (i samtal med deras upplysningstjänst 2016). Deras rekommendation för att lösa den är: ”Att göra sig attraktiv som arbetsgivare och göra det attraktivt och fördelaktigt att vidareutbilda sig och bredda sin kompetens och behörighet”. Så kan en ansvarsfull arbetsgivare, långsiktigt bygga upp en nöjd lärarkår, med fler och fler lärare som har full behörighet =kan ha heltid i egen klass och orkar stanna kvar i yrket. Luleå  har plats 241 av 290: kommunen som huvudman, plats 202:lärarlöner och plats 159: friska lärare, i Lärarförbundets skolranking 2019. 290 är antalet kommuner i riket.

15.4 Skolor i glesbygd, sid 39

”När det gäller frågan om hur samhället påverkas av skolnedläggningar i glesbygden finns endast ett fåtal studier att tillgå. Forskning från Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet visar dock att det inte finns några belägg för att nedläggningen av skolor i glest befolkade områden skulle försämra en bygds attraktionskraft så att det hämmar inflyttning och påskyndar utflyttning.” 

                                                                           

Också fakefakta! Titel och författare till forskningen saknades. Letade man på Uppsala universitets hemsida (Kulturgeografiska inst.) fanns ingen forskning som stämde med beskrivningen. En månad efter beslutsunderlaget var klart, kom dock en doktorsavhandling  av Magdalena Cedering.  I  Konsekvenser av skolnedläggningar (2016), sid 57 står: 

                               ”

Bygdens överlevnad är ett frekvent förekommande argument för att behålla skolan. Detta gäller i första hand grundskolans tidigare år. Skolans betydelse för ett litet samhälle kan vara stor. Det påverkar inte bara viljan för småbarnsfamiljer att flytta till orten eller välja att stanna kvar”. (Sveriges Kommuner och Landsting 2014)

Sammanfattning:

Beslutsunderlaget till ”Framtidens skola”(Fs) var riggat. Fs håller inte i verkligheten och löser inte problemet med lärarbristen, vilket skulle vara målet med den.

Politikerna fick ett riggat beslutsunderlag och det var väldigt bråttom att ta beslut. Remisstiden på det väldigt omfattande underlaget (som beslutsunderlaget är en sammanfattning av) var TVÅ veckor ! 7–20 januari 2016.  Beslut i barn och utbildnings-nämnden togs 22 februari, och i kommunfullmäktige i slutet av april. Förutsättningen för att skapa  de stora skolenheter Fs innebär, är att lägga ner mindre skolor. Nedläggningen av den första skulle vara klar när höstterminen startade i augusti – samma år ! Mycket påfrestande för lärarna och barnen. Facket kopplades in.

Genomförandet av ”Framtidens Skola” i Luleå har varit en ansvarslös, respektlös och odemokratisk process. Och är ett svek mot barnen (barnperspektivet saknas), mot lärarna och skolledarna (man struntade i deras åsikter),mot landsbygden och mot hela Luleå kommuns utveckling. Utöver riggningen bedrev ledande S-politiker hösten 2016, en systematisk desinformationskampanj (ljög), om vilka som drev motståndet mot ”Framtidens skola” och varför. Enligt Harnesk (kommunstyrelsen) och Nordström(då kommunalråd), kom det enbart från en mindre grupp högröstade föräldrar, som ville behålla skolorna i sina egna bostadsområden – inget annat. Och kravet på folkomröstning 2016 gällde bara de 250 barn som gick i de skolorna. (se foto) 

Att protesterna var mycket omfattande, kom från hela kommunen och gällde samma sak som lärarna, Rädda barnen m.fl. påpekat= att barnperspektivet saknades och att skolor med 400-500 barn är för stora för åldrarna 5-12 år (f-6), passade inte deras och S agenda.

Det här kan man kalla Framtidens skolaaffären. Jämför med 

Luleboaffären, där seriös risk och konsekvensanalys också saknades, och det var väldigt bråttom att ta beslut. Framtidens skolaaffären är värre!  Den försämrar för så många i hela kommunen, barn, lärare, föräldrar = en ansenlig del av kommunens invånare. Och de barn som behöver mest stöd, är de största förlorarna.

Så här får det inte gå till ! 

En ny utvecklingsplan för skolan är ett måste !

Framtidens skolaaffären, del 1

Om man läser politikernas beslutsunderlag (jan 2016) ordentligt, inser man mer och mer hur fult riggat det är. Det är bla. därför det inte gjordes någon seriös risk och konsekvensanalys  innan beslutet togs. Hade man gjort det hade riggningen blivit uppenbar.

Huvudriggning:

Här är beslutsunderlaget: https://docplayer.se/24522901-Lulea-kommun-slutrapport-1-66-barn-utbildningsforvaltningen-framtidens-skola.html

Sammanfattning sid 4, OBS ! i förordet - innan själva beslutsunderlaget presenteras…

”Utifrån det faktum att större skolor ger bättre förutsättningar för bemanning och kan  erbjuda  attraktivare  tjänster  för  personal  och  ledning,  finns anledning att se över skolstrukturen. En utredning som genomförts under 2015 har resulterat  i  ett  förslag till ny  skolstruktur i Luleå  kommun.  Förslaget ska behandlas och beslutas av barn-och  utbildningsnämnden  samt  kommunfullmäktige i februari respektive april 2016.”

Det här påståendet är grunden till ”Framtidens skola”= den största förändringen av skolstrukturen i Luleå kommun på över 50 år, MEN faktahänvisningar/ forskningsresultat som styrker det saknas! Det här borde ha funnits med i själva beslutsunderlaget, följt av hänvisning till fakta, som går att kontrollera. Ett MÅSTE!  (Det är våra skattepengar som används!) Skolverket anser inte att stora skolor är lösningen på lärarbristen.

 4.5 Skolstruktur 7–9-skolor, sid 17:

 ”Skolledarnas generella bedömning är att en optimal 7–9-skola utifrån elevers trygghet, trivsel och lärande, lärarbehörighet, budget i balans och rektors ledarskap, bör ha 300–400 elever samt 40–50 medarbetare. Den geografiska närheten för en 7–9-skola är av underordnad betydelse för eleven.”                                                                                       Jämför det här med den planerade 7-9 skolan för 750-1000 elever och f-6 skolor för 4-500 elever… Vad säger då skolledarna om f-6 skolor, utifrån samma kriterier? Det får man inte veta! Under punkten:

4.4 Skolstruktur f–6-skolor, sid 16, står:

”Utifrån det faktum att större skolor ger bättre förutsättningar för bemanning och kan  erbjuda  attraktivare  tjänster  för  personal  och  ledning,  finns  anledning  att  se  över  skolstrukturen.” +  en utvidgning av detta.

Här förstärks fakefaktumet från sid. 4. Och man låter bli att presentera det som skulle ha stått här, skolledarnas synpunkter på skolstorlekar för den här åldersgruppen. De saknades alltså!

Det här saknades helt i beslutsunderlaget:                              Synpunkter från Luleås lärare. 

En sammanställning av det omfattande material, som deras synpunkter (på den nya skolstrukturen), utgjorde -  saknades ! Många lärare var mycket kritiska. 49 lärare sågade den helt i en enkät riktad speciellt till dem (svarsprocent 81 %).   Och den samlade synen på skolstorlekar var: för att fungera bra och vara attraktiva, skulle de vara betydligt mindre än vad ”Framtidens skola” innebär. Men såna synpunkter passade ju inte…..

Barnperspektivet saknades också, påpekade lärare, Rädda Barnen och Attention, (föräldraförening för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar),i sina remissvar. Och föräldraföreningar från hela kommunen i synpunkter, Innan beslutet togs.

Det går inte att göra en seriös, verklighetsförankrad risk och konsekvensanalys  i denna fråga  – UTAN att utgå från lärarnas professionella synpunkter på den nya skolstrukturen, och från barnperspektivet. I beslutsunderlaget står mycket, men, avsaknaden av lärarnas synpunkter och barnperspektivet gör, att ALLT annat faller. När utgångspunkten för att bygga stora skolor dessutom är baserad på ett fakefakta , då är man riktigt illa ute.                         

Stora skolor är ingen lösning på lärarbristen enligt Skolverket (i samtal med deras upplysningstjänst 2016). Deras rekommendation för att lösa den är: ”Att göra sig attraktiv som arbetsgivare och göra det attraktivt och fördelaktigt att vidareutbilda sig och bredda sin kompetens och behörighet”. Så kan en ansvarsfull arbetsgivare, långsiktigt bygga upp en nöjd lärarkår, med fler och fler lärare som har full behörighet =kan ha heltid i egen klass och orkar stanna kvar i yrket. Luleå  har plats 241 av 290: kommunen som huvudman, plats 202:lärarlöner och plats 159: friska lärare, i Lärarförbundets skolranking 2019. 290 är antalet kommuner i riket.

15.4 Skolor i glesbygd, sid 39

”När det gäller frågan om hur samhället påverkas av skolnedläggningar i glesbygden finns endast ett fåtal studier att tillgå. Forskning från Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet visar dock att det inte finns några belägg för att nedläggningen av skolor i glest befolkade områden skulle försämra en bygds attraktionskraft så att det hämmar inflyttning och påskyndar utflyttning.” 

                                                                           
Också fakefakta! Titel och författare till forskningen saknades. Letade man på Uppsala universitets hemsida (Kulturgeografiska inst.) fanns ingen forskning som stämde med beskrivningen. En månad efter beslutsunderlaget var klart, kom dock en doktorsavhandling  av Magdalena Cedering.  I  Konsekvenser av skolnedläggningar (2016), sid 57 står:                                ”

Bygdens överlevnad är ett frekvent förekommande argument för att behålla skolan. Detta gäller i första hand grundskolans tidigare år. Skolans betydelse för ett litet samhälle kan vara stor. Det påverkar inte bara viljan för småbarnsfamiljer att flytta till orten eller välja att stanna kvar”. (Sveriges Kommuner och Landsting 2014)

Sammanfattning:

Beslutsunderlaget till ”Framtidens skola”(Fs) var riggat. Fs håller inte i verkligheten och löser inte problemet med lärarbristen, vilket skulle vara målet med den.

Politikerna fick ett riggat beslutsunderlag och det var väldigt bråttom att ta beslut. Remisstiden på det väldigt omfattande underlaget (som beslutsunderlaget är en sammanfattning av) var TVÅ veckor ! 7–20 januari 2016. Beslutsunderlaget är daterat 21 januari! Alltså dan efter sista dagen att lämna in remissvar och synpunkter....  Beslut i barn och utbildnings-nämnden togs 22 februari, och i kommunfullmäktige i slutet av april. Förutsättningen för att skapa  de stora skolenheter Fs innebär, är att lägga ner mindre skolor. Nedläggningen av den första skulle vara klar när höstterminen startade i augusti – samma år ! Mycket påfrestande för lärarna och barnen. Facket kopplades in.

Genomförandet av ”Framtidens Skola” i Luleå har varit en ansvarslös, respektlös och odemokratisk process. Och är ett svek mot barnen (barnperspektivet saknas), mot lärarna och skolledarna (man struntade i deras åsikter),mot landsbygden och mot hela Luleå kommuns utveckling. Utöver riggningen bedrev ledande S-politiker hösten 2016, en systematisk desinformationskampanj (ljög), om vilka som drev motståndet mot ”Framtidens skola” och varför. Enligt Harnesk (kommunstyrelsen) och Nordström(då kommunalråd), kom det enbart från en mindre grupp högröstade föräldrar, som ville behålla skolorna i sina egna bostadsområden – inget annat. Och kravet på folkomröstning 2016 gällde bara de 250 barn som gick i de skolorna. (se foto) Att protesterna var mycket omfattande, kom från hela kommunen och gällde samma sak som lärarna, Rädda barnen m.fl. påpekat= att barnperspektivet saknades och att skolor med 400-500 barn är för stora för åldrarna 5-12 år (f-6), passade inte deras och S agenda.

Det här kan man kalla Framtidens skolaaffären. Jämför med 

Luleboaffären, där seriös risk och konsekvensanalys också saknades, och det var väldigt bråttom att ta beslut. Framtidens skolaaffären är värre!  Den försämrar för så många i hela kommunen, barn, lärare, föräldrar = en ansenlig del av kommunens invånare. Och de barn som behöver mest stöd, är de största förlorarna.

Så här får det inte gå till ! 

En ny utvecklingsplan för skolan är ett måste !

Råttorna är helt slut efter att ha satt sig in i beslutsunderlaget och insett hur riggat det här. Och hur den sk demokratin fungerat i S under kommunalrådet Nordströms ledning. De måste vila..... och försöka återfå tron på... en massa saker...