Vad folkomröstningarna i de 8 kommunerna handlade om. Citat från  forskningsrapporten, där det här finns beskrivet på sidorna 15-27.  

http://www.natkom.se/PDF/Rapporter/026.pdf

Kommun med 5000 invånare  krympande elevunderlag, stängning av  en skola samt att en annan närliggande skola skulle förlora sina elever i årskurs 4–6.

Frågeställning:”Ska årskurs 4–6 i ytterområdenas skolor flyttas till Ålhundra tätort”

Kommun med 10 000 invånare och minskat elevunderlag sen 10 år tillbaka, 2 skolor behövde läggas ner och högstadiet i det området flyttas in till en nybyggd skola i kommunens centrum.

Frågeställning: ”Ska skolorna i xxx och xxx läggas ner?”

Kommun med 10 000 invånare, 2012 beslutade kommunstyrelsen att flytta mellanstadieverksamheten från tre skolor till en större skola i centralorten. Precis som i flera andra kommuner i den här studien innebar inte förslaget att skolorna skulle läggas ner utan att de istället endast skulle innefatta verksamhet i årskurs F-3.

Frågeställning: ”Ska mellanstadieeleverna från Xxx och Xxx skolor flyttas till Xxxskolan?”

Kommun med 10 000 invånare, hade under många år brottats med såväl ett stadigt minskande elevunderlag som dåliga resultat (betyg) i verksamheten.ETT högstadium  skulle flyttas till en central skola

Frågeställning: ”En föräldragrupp som kallade sig ”Rör inte vårt högstadium” samlade snabbt ihop de namnunderskrifter som krävdes för att tillsammans med en enad opposition driva igenom en folkomröstning. ”

Kommun med 15 000 invånare, nedläggning av 3 av 6 landsbygdskolor av ekonomiska skäl

Frågeställning: ”Ska skolorna i Xxx, Xxx och Xxx läggas ner?”

Kommun  med 25 000 invånare, minskat elevunderlag  3 landsbygdsskolor ska läggas ner.

Frågeställning:  ”Ska skolorna i Xxx, Xxx och Xxx åter öppnas i kommunal regi? ”

Kommun med 35 000 invånare, den enda av de undersökta kommunerna som växer. Friskolevänlig (extra hög elevpeng) och friskolorna ta över mer och mer.

Frågeställning: ”En annars splittrad opposition stödde folkinitiativet och i folkomröstning fick väljarna ta ställning till om de ville att eleverna skulle börja i en större skola i årskurs fyra eller i årskurs sju”

Kommun med 40 000 invånare, 2012 fattades det beslut om en ny skolorganisation. Enligt kommunstyrelsens ordförande initierades den reformen till följd av ett minskade elevunderlag i delar av kommunen samt av ekonomiska behov då den ansvariga nämnden gick med förlust.

Frågeställning: ”Tycker du att kommunen ska ta fram en ny skolorganisation med berörda föräldrar, lärare och kommunens nämnder? Meningen är att den nya skolorganisationen ska förankras och beslutas med största möjliga majoritet.”


”Precis som i många andra kommuner i den här studien kom organisationsförändringarna främst att påverka mindre skolor i glesbebyggda områden. Sex skolenheter skulle slås samman till tre. Mellanstadieverksamheten skulle flyttas från en skola till en större, vilket också gällde högstadieverksamheten vid en annan skola.”

Ser ni likheterna med Framtidensskola i Luleå  ? inte ?  Förstår ni hur socialdemokraten Harnesk gör det ?

Och så här är  alltså läget i Luleå kommun (tål att upprepas):

Luleå kommun 76,700 invånare, kommunen och elevunderlaget växer

Man ska BYGGA STORA SKOLOR, 400 -500 elever för förskoleklass -  6an,  dvs för 5-6 åringar upp till 11-12 åringar. Skolor som ska bli Luleås barns arbetsmiljö för årtionden framöver, trots det saknas Barnperspektivet genomgående i beslutsunderlaget. Vilket påpekas av lärare, föräldrar, Rädda Barnen och Attention (barnens ”fackföreningar) samt Mp, V, C, L, RP och KD.  Dessa partier har röstat för  folkomröstningen i kommunfullmäktige

Framtidens skola handlar om den största förändringen av Luleås skolsystem i modern tid och kommer att kosta många miljoner, men seriös risk & konsekvensanalys saknas, viktiga delar av lärarnas synpunkter i beslutsunderlaget struntar man i osv osv.

De stora skolorna är dessutom ingen lösning på lärarbristen enligt Skolverket. "Alldeles oavsett storlek på skola kommer man att ha problem med att få tag på den kompetens och behörighet man söker", säger de. Lärarna i Luleå (som grupp) säger i beslutsunderlaget till Framtiden skola att det är attraktivt att arbeta på mindre skolor, typ de som ska läggas ner. Och lärarna som arbetar där har tydligt sagt att de vill arbeta kvar, i sina remissvar. En mindre del av denna STORA omorganisation är att man ska lägga ner några mindre skolor. Protesterna mot detta är det enda som Harnesk kan/vill se som anledning till motståndet mot Framtidens skola.

8046 luleåbor skrev på detta:

”Vi som undertecknar denna namninsamling/ folkinitiativ säger nej till genomförandet av Framtidens skola i alla dess former och vill istället att en ny utvecklingsplan utan stordriftsprincip för skola och förskola tas fram, där barnens behov står i centrum och där föräldrars, barns och skolpersonals åsikter blir vägledande.”  

på halva den tid vi hade till förfogande för namninsamlingen

Jag upprepar frågan :Ser ni likheterna med Framtidensskola i Luleå  ? inte ?  

Förstår ni hur socialdemokraten Harnesk gör det ?