Grunden för ”Framtidens skola” är ett fakefakta, del 1:

Underlaget för ”Framtidens skola” togs fram i huvudsak i två steg:

    

•      Ett väldigt omfattande grundunderlag på många hundra sidor,
•      det sammanfattades sen till politikernas beslutsunderlag på 66 sidor.

Grunden för att bygga de stora skolor "Framtidens skola" innebär= den största förändringen av skolstrukturen i Luleå kommun på över 50 år, är det här påståendet: 

 ”Utifrån det faktum att större skolor ger bättre förutsättningar för bemanning och kan erbjuda attraktivare tjänster för personal och ledning, finns anledning att se över skolstrukturen. En utredning som genomförts under 2015 har resultera i  ett  förslag till ny  skolstruktur i Luleå  kommun.  Förslaget ska behandlas och beslutas av barn och utbildningsnämnden samt kommunfullmäktige i februari respektive april 2016. ” sid 6

Det här är ett konstruerat fakefaktum, skräddarsytt för att kunna driva igenom beslutet om "Framtidens skola". För att få det att verka trovärdigt, var man tvungen att låta bli att ta med, den sammanfattning av lärarnas synpunkter på vad som var viktigt, när man ska genomföra en ny skolstruktur, i  politikernas beslutsunderlag. Detta "faktum" saknar faktahänvisningar/ forskningsresultat som styrker det, och presenteras inte i själva beslutsunderlaget, utan  är "dolt" i förordet och på ett ställe till.  OM det här var ett korrekt faktum skulle det ha funnits med i själva beslutsunderlaget, följt av hänvisning till fakta, som går att kontrollera. Ett MÅSTE! (Det är våra skattepengar som används!)  

(Förslaget i fråga innebar att kommunen ska satsa på att bygga nya skolor för 4-500 barn eller ibland mer för årskurserna f-6 och att alla högstadieelever ska samlas i en ny skola för 750 – 1000 elever i centrala Luleå. Högstadierna i stadsdelarna ska då läggas ner.) 

När det gäller lärarnas synpunkter ser det ut så här:

• De fick svara på frågeställningar om vad de ansåg vara viktigt när man ska genomföra en ny skolstruktur
• De skrev remissvar på Framtidens skola förslaget
• De som var berörda av första nedläggningsvågen fick svara på en enkät riktad speciellt till dem. 81 % svarade = 49 lärare.

Det här utgör ett mycket omfattande och viktigt grundmaterial, om man har som mål att göra sig attraktiv som arbetsgivare = lösa lärarbristen i framtiden. En längre sammanställning av svaren på frågeställningarna och på  specialenkäten publicerades på kommunens hemsida liksom remissvaren.



















MEN i politikernas beslutsunderlag jan 2016, saknas de!

Så vad är det då som censurerats bort ? Vad säger lärarna som gör att deras åsikter inte passar där?

"Skendemokratisk hantering, ej elevperspektiv, falskt lärarperspektiv"... lärare  i specialenkäten = bra sammanfattning av Framtidens skolaaffären.

OM vi tittar närmare på sammanställningen av läraråsikterna som censurerades bort så ser det ut så här. Jag delar upp dem i de rubriker som finns i det material som publicerades på webben:  

Hur möter vi framtidens behov ?  Hur formar vi framtidens skola ?
Viktiga framgångsfaktorer för att alla barn och unga ska lyckas i skolan och nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

1. Behöriga och legimiterade lärare
2. forskning och pedagogiskt perspektiv ska styra vad som är bäst för lärande och måluppfyllelse
3. ekonomiperspektivet ska inte styra skolenheternas storlek eller storleken på barn/ elevgrupperna
4. skolfrågan inte enbart en skolfråga, utan samhälls- och demokratifråga
5. vikariepool bestående av utbildade vikarier

det här är några av lärarnas synpunkter på denna fråga. Här är de alla

Kommentarer:  

1.Behöriga och legitimerade lärare. Här finns olika vägar att gå. För att förstå det här behöver man veta att lärautbildningen sen....är utformad så att även om du tagit din lärarexamen, har man inte behörighet i alla ämnen som man hade förr. Man kan tex ha behörighet i typ 90 % av ämnena. Det innebär att man inte kan få sin lärarlegitimation.

2. forskning och pedagogiskt perspektiv ska styra vad som är bäst för lärande och måluppfyllelse

FS innebär att okunniga fritidspolitiker med en .....ledning ska besluta....

5. vikariepool bestående av utbildade vikarier

I Fs är det tänkt att redan uttröttade lärare (höjda krav och minskade resurser) ska täcka upp för varandra vid sjukdom... 

Det den socialdemokratiska kommunledningen tagit fasta på av allla dessa profesionella åsikter är:

1. Behöriga och legimiterade lärare
2. fler vuxna i skolan med olika kompetenser
3. lokal elevhälsa
4. kollegial samverkan, samverkan mellan åldersgrupperna.

Kommentarer:

För att kunna förstå och bedöma detta, behöver man dels veta vilka åldersgrupper de olika synpunkterna gäller, dels definiera vad man tex.menar med kollegial samverkan.

Socialdemokrater i Luleå, verkar tro att mindre skolor saknar kollegial samverkan och att lärarna där måste räddas och få många kollegor i stora skolor. Extra korkat i en tid när man via dator kan ha kollegial samverkan på distans med hur många kollegor man vill.

Det här ger behövlig distans i frågan:

"De senaste tio åren har Jenny Sjöström varit ensam lärare i Ammarnäs. Men ensam är hon inte, menar hon. 

Elevassistenten Malin Johansson en värdefull kollega som underlättar läraruppdraget mycket för Jenny Sjöström. Sedan finns det kollegor i Sorsele som hon har regelbunden kontakt med.

– Jag är med på deras konferens via nätet. Varje vecka kopplar jag upp mig och deltar i ett kollegium. Jag ser dem och hör dem. Så nej, jag är inte ensam.

"https://skolvarlden.se/artiklar/sveriges-minsta-skola?fbclid=IwAR0U7yYbXCSfWi_yFikH1WcTl0eK8v5wOySDakoIni4FL9LkF6dO6Q40qhA 

    

https://www.lulea.se/download/18.2ee50d8e150addb5a2b2d/1446029155096/Fra%20mtidens+skola+i+Lule%C3%A5%2C+sammanst%C3%A4llning+pp.pdf

 är helt uppenbart att luleås lärare som grupp anser att det är attraktivt att arbeta på små skolor,  att de det är bra för de yngre barnen m.m.

Lägg märke till att när det gäller de större skolorna, får man inte reda på vad som menas med större och vilka åldrar de är bra för.

Så här skriver tex lärarna och fritidspedagogerna på dåvarande Svartöstadsskolan, en liten skola, som de trivs väldigt bra på, i sitt remissvar:

https://www.lulea.se/download/18.462ce1cb1525bf3efdafa0/1453372869095/160120+Remissvar+Svart%C3%B6stadsskolans+personal.pdf

Mycket intressant läsning, med tanke på fakefaktumet ovan...
Remissvaren från lärarna i Kyrkbyskolan och Kläppenskola, de skolor som lades ner i första nedläggningsvågen 2016-17, påpekade samma saker.

Och alla de lärare som var berörda även Vitå, klöverträsk och högstadiet på Hertsön, fick en enkät riktad speciellt till dem.81 % svarade på den och när deras svar sammanställdes framgick att alla som svarat sågade "framtidens skola jäms med fotknölarna...En bra sammanfattning av kritiken av en av dessa lärare: . "
"Skendemokratisk hantering, ej elevperspektiv, falskt lärarperspektiv"... läs fortsättningen på detta och fler lärarsynpunkter här:
file:///E:/Documents/Resultat%20l%C3%A4rarenk%C3%A4t%20november%20%202015.pdf

LÄrarnas och skolledarnas synpunkter på skolstorlekar låg  alltså långt ifrån de ”framtidens skola” innebär.

Allt det här finns med i grundunderlaget, som sen ska sammanställas till ett beslutsunderlag

Gissa vad man gjorde då ? För att få fakefaktumet att framstå som trovärdigt och få igenom beslutet ?  Är man politiker och vet att man har i stort sett egen majoritet och har gjort en överenskommelse med Moderatena , för att ha det.

Jo, då konstruerar man detta fakefaktum, presenterar det ….. och rensar bort kritiken när man sammanställer politikernas beslutsunderlag, det på 66 sidor. Man rensar på olika sätt, lärarsynpunkterna och deras kritik försvinner helt. Får inte vara med i beslutsunder. Skolledarnas synpunkter får vara med lite, typ. Men det de presenterar där struntar man i (synpunkter på bra skolstorlekar för 7-9 skolor).

Deras bedömning av lämpliga skolstorlekar för F-6, får däremot inte var med.

De 700 kritiska synpunkterna trollas bort så här:

”Framtidens skola har engagerat många och fram till den 30 november hade cirka 700 synpunkter om Framtidens skola kommit in, flertalet av liknande karaktär. Det material som inkommit har diarieförts och publicerats på webben samt förmedlats till respektive delprojekt. I de fall de befunnits vara relevanta för utredningsarbetet har dessa beaktats.” (sid 6).

Kommentar:

Denna ”liknande karaktär” – är den negativ eller positiv? Jag har läst en hel del av de 700 synpunkterna. Alla var välformulerade, välmotiverade och påpekade att barnperspektivet saknas. Alla var oroade över den negativa skolutveckling de anser att ”Framtidens skola” skulle innebära. ALLA jag läste var negativa! Sannolikheten är alltså stor att ”liknande karaktär” = negativ! Vore den positiv skulle den ha redovisats öppet.

Sammanfattning:

Betongpolitik, dvs man utgår från och påstår att alla ska gilla samma sak, i det här fallet = alla lärare i Luleå kommun anser att det är attraktivt med stora skolor. De gör de inte… och det uttrycker man tydligt i det omfattande material som lärarnas synpunkter på skolstorlekar och vad de just var och en föredrar och varför. Där förekommer också en mycket skarp kritik av den nya skolstruktur man vill genomdriva.