onsdag 2 september 2020

RIGGNINGEN AV POLITIKERNAS BESLUTSUNDERLAG

  • Grunden för hela "Framtidens skola" är ett FAKEFAKTA
  • Lärarnas synpunkter saknades helt ! De tyckte fel...
  • Skolledarnas synpunkter på skolstorlekar för årskurs F-6 -saknades...
  • De för årskurs 7-9 fick vara med, men dem struntade man i...
  • Barnperspektivet saknades

Framtidens skolaaffären, del 1 

HUVUDRIGGNINGEN


Om man läser politikernas beslutsunderlag (jan 2016) ordentligt, inser man mer och mer hur fult riggat det är. Det är bla. därför det inte gjordes någon seriös risk och konsekvensanalys  innan beslutet togs. Hade man gjort det hade riggningen blivit uppenbar.


Huvudriggning:


Sammanfattning sid 4, OBS ! i förordet - innan själva beslutsunderlaget presenteras…
Utifrån det faktum att större skolor ger bättre förutsättningar för bemanning och kan erbjuda attraktivare tjänster för personal och ledning, finns anledning att se över skolstrukturen. En utredning som genomförts under 2015 har resulterat i ett förslag till ny skolstruktur i Luleå kommun. Förslaget ska behandlas och beslutas av bar och utbildningsnämnden samt kommunfullmäktige i februari respektive april 2016.”


Det här påståendet är grunden till ”Framtidens skola”= den största förändringen av skolstrukturen i Luleå kommun på över 50 år, MEN faktahänvisningar/ forskningsresultat som styrker det saknas! Det här borde ha funnits med i själva beslutsunderlaget, följt av hänvisning till fakta, som går att kontrollera. Ett MÅSTE!  (Det är våra skattepengar som används!) Skolverket anser inte att stora skolor är lösningen på lärarbristen.


 4.5 Skolstruktur 7–9-skolor, sid 17:
 Skolledarnas generella bedömning är att en optimal 7–9-skola utifrån elevers trygghet, trivsel och lärande, lärarbehörighet, budget i balans och rektors ledarskap, bör ha 300–400 elever samt 40–50 medarbetare. Den geografiska närheten för en 7–9-skola är av underordnad betydelse för eleven.” 

Jämför det här med den planerade 7-9 skolan för 750-1000 elever och f-6 skolor för 4-500 elever… Vad säger då skolledarna om f-6 skolor, utifrån samma kriterier? Det får man inte veta! Under punkten:


4.4 Skolstruktur f–6-skolor, sid 16, står:
”Utifrån det faktum att större skolor ger bättre förutsättningar för bemanning ochkan  erbjuda  attraktivare  tjänster  för  personal  och  ledning,  finns  anledning  att  se  över  skolstrukturen.” +  en utvidgning av detta.

Här förstärks fakefaktumet från sid. 4. Och man låter bli att presentera det som skulle ha stått här, skolledarnas synpunkter på skolstorlekar för den här åldersgruppen. De saknades alltså!




Det här saknades helt i beslutsunderlaget:                             
Synpunkter från Luleås lärare. 
En sammanställning av det omfattande material, som deras synpunkter (på den nya skolstrukturen), utgjorde -  saknades ! Många lärare var mycket kritiska. 49 lärare sågade den helt i en enkät riktad speciellt till dem (svarsprocent 81 %).   Och den samlade synen på skolstorlekar var: för att fungera bra och vara attraktiva, skulle de vara betydligt mindre än vad ”Framtidens skola” innebär. Men såna synpunkter passade ju inte…..


Barnperspektivet saknades också, påpekade lärare, Rädda Barnen och Attention, (föräldraförening för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar),i sina remissvar. Och föräldraföreningar från hela kommunen i synpunkter, Innan beslutet togs.
Det går inte att göra en seriös, verklighetsförankrad risk och konsekvensanalys  i denna fråga  – UTAN att utgå från lärarnas professionella synpunkter på den nya skolstrukturen, och från barnperspektivet. I beslutsunderlaget står mycket, men, avsaknaden av lärarnas synpunkter och barnperspektivet gör, att ALLT annat faller. När utgångspunkten för att bygga stora skolor dessutom är baserad på ett fakefakta , då är man riktigt illa ute.                         

Stora skolor är ingen lösning på lärarbristen enligt Skolverket (i samtal med deras upplysningstjänst 2016)Deras rekommendation för att lösa den är: ”Att göra sig attraktiv som arbetsgivare och göra det attraktivt och fördelaktigt att vidareutbilda sig och bredda sin kompetens och behörighet”. Så kan en ansvarsfull arbetsgivare, långsiktigt bygga upp en nöjd lärarkår, med fler och fler lärare som har full behörighet =kan ha heltid i egen klass och orkar stanna kvar i yrket. Luleå  har plats 241 av 290: kommunen som huvudman, plats 202:lärarlöner och plats 159: friska lärare, i Lärarförbundets skolranking 2019. 290 är antalet kommuner i riket.



15.4 Skolor i glesbygd, sid 39
När det gäller frågan om hur samhället påverkas av skolnedläggningar i glesbygden finns endast ett fåtal studier att tillgå. Forskning från Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet visar dock att det inte finns några belägg för att nedläggningen av skolor i glest befolkade områden skulle försämra en bygds attraktionskraft så att det hämmar inflyttning och påskyndar utflyttning.” 
                                                                           
Också fakefakta! Titel och författare till forskningen saknades. Letade man på Uppsala universitets hemsida (Kulturgeografiska inst.) fanns ingen forskning som stämde med beskrivningen. En månad efter beslutsunderlaget var klart, kom dock en doktorsavhandling  av Magdalena Cedering.  I  Konsekvenser av skolnedläggningar (2016), sid 57 står: 
                               
Bygdens överlevnad är ett frekvent förekommande argument för att behålla skolan. Detta gäller i första hand grundskolans tidigare år. Skolans betydelse för ett litet samhälle kan vara stor. Det påverkar inte bara viljan för småbarnsfamiljer att flytta till orten eller välja att stanna kvar”. (Sveriges Kommuner och Landsting 2014)

Sammanfattning:
Beslutsunderlaget till ”Framtidens skola”(Fs) var riggat. Fs håller inte i verkligheten och löser inte problemet med lärarbristen, vilket skulle vara målet med den.
Politikerna fick ett riggat beslutsunderlag och det var väldigt bråttom att ta beslut. Remisstiden på det väldigt omfattande underlaget (som beslutsunderlaget är en sammanfattning av) var TVÅ veckor ! 7–20 januari 2016.  Beslut i barn och utbildnings-nämnden togs 22 februari, och i kommunfullmäktige i slutet av april. Förutsättningen för att skapa  de stora skolenheter Fs innebär, är att lägga ner mindre skolor. Nedläggningen av den första skulle vara klar när höstterminen startade i augusti – samma år ! Mycket påfrestande för lärarna och barnen. Facket kopplades in.

Genomförandet av ”Framtidens Skola” i Luleå har varit en ansvarslös, respektlös och odemokratisk process. Och är ett svek mot barnen (barnperspektivet saknas), mot lärarna och skolledarna (man struntade i deras åsikter),mot landsbygden och mot hela Luleå kommuns utveckling. Utöver riggningen bedrev ledande S-politiker hösten 2016, en systematisk desinformationskampanj (ljög), om vilka som drev motståndet mot ”Framtidens skola” och varför. Enligt Harnesk (kommunstyrelsen) och Nordström(då kommunalråd), kom det enbart från en mindre grupp högröstade föräldrar, som ville behålla skolorna i sina egna bostadsområden – inget annat. Och kravet på folkomröstning 2016 gällde bara de 250 barn som gick i de skolorna. (se foto) 

Att protesterna var mycket omfattande, kom från hela kommunen och gällde samma sak som lärarna, Rädda barnen m.fl. påpekat= att barnperspektivet saknades och att skolor med 400-500 barn är för stora för åldrarna 5-12 år (f-6), passade inte deras och S agenda.




Det här kan man kalla Framtidens skolaaffären. Jämför med 
Luleboaffären, där seriös risk och konsekvensanalys också saknades, och det var väldigt bråttom att ta beslut. Framtidens skolaaffären är värre!  Den försämrar för så många i hela kommunen, barn, lärare, föräldrar = en ansenlig del av kommunens invånare. Och de barn som behöver mest stöd, är de största förlorarna.

Så här får det inte gå till ! 
En ny utvecklingsplan för skolan är ett måste !





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar