Vad
folkomröstningarna i de 8 kommunerna handlade om. Citat från forskningsrapporten, där det här finns beskrivet på sidorna 15-27.
Kommun med 5000 invånare krympande elevunderlag, stängning av en skola samt att en annan närliggande skola skulle förlora sina elever i årskurs 4–6.
Frågeställning:”Ska årskurs 4–6 i ytterområdenas skolor flyttas till Ålhundra tätort”
Kommun med 10 000 invånare och minskat elevunderlag sen 10 år tillbaka, 2 skolor behövde läggas ner och högstadiet i det området flyttas in till en nybyggd skola i kommunens centrum.
Frågeställning: ”Ska skolorna i xxx och xxx läggas ner?”
Kommun med 10 000 invånare, 2012 beslutade kommunstyrelsen att flytta mellanstadieverksamheten från tre skolor till en större skola i centralorten. Precis som i flera andra kommuner i den här studien innebar inte förslaget att skolorna skulle läggas ner utan att de istället endast skulle innefatta verksamhet i årskurs F-3.
Frågeställning: ”Ska mellanstadieeleverna från Xxx och Xxx skolor flyttas till Xxxskolan?”
Kommun med 10 000 invånare, hade under många år brottats med såväl ett stadigt minskande elevunderlag som dåliga resultat (betyg) i verksamheten.ETT högstadium skulle flyttas till en central skola
Frågeställning: ”En föräldragrupp som kallade sig ”Rör inte vårt högstadium” samlade snabbt ihop de namnunderskrifter som krävdes för att tillsammans med en enad opposition driva igenom en folkomröstning. ”
Kommun med 15 000 invånare, nedläggning av 3 av 6 landsbygdskolor av ekonomiska skäl
Frågeställning: ”Ska skolorna i Xxx, Xxx och Xxx läggas ner?”
Kommun
med 25 000 invånare, minskat elevunderlag 3 landsbygdsskolor
ska läggas ner.
Frågeställning: ”Ska skolorna i
Xxx, Xxx och Xxx åter öppnas i kommunal regi? ”
Kommun med 35 000 invånare, den enda av de undersökta kommunerna som växer.
Friskolevänlig (extra hög elevpeng) och friskolorna ta över mer och
mer.
Frågeställning: ”En
annars splittrad opposition stödde folkinitiativet och i folkomröstning fick
väljarna ta ställning till om de ville att eleverna skulle börja i en större
skola i årskurs fyra eller i årskurs sju”
Kommun med 40 000 invånare, 2012 fattades det beslut om en ny skolorganisation. Enligt
kommunstyrelsens ordförande initierades den reformen till följd av ett minskade
elevunderlag i delar av kommunen samt av ekonomiska behov då
den ansvariga nämnden gick med förlust.
Frågeställning: ”Tycker
du att kommunen ska ta fram en ny skolorganisation med berörda föräldrar,
lärare och kommunens nämnder? Meningen är att den nya skolorganisationen ska
förankras och beslutas med största möjliga majoritet.”
”Precis som i många andra kommuner i den här studien kom
organisationsförändringarna främst att påverka mindre skolor i glesbebyggda
områden. Sex skolenheter skulle slås samman till tre. Mellanstadieverksamheten
skulle flyttas från en skola till en större, vilket också gällde
högstadieverksamheten vid en annan skola.”
Ser ni likheterna med Framtidensskola i Luleå ? inte ? Förstår ni hur socialdemokraten Harnesk gör det ?
Och så här är alltså läget i Luleå kommun (tål att upprepas):
Luleå kommun 76,700 invånare,
kommunen och elevunderlaget växer
Man ska BYGGA STORA SKOLOR, 400 -500
elever för förskoleklass - 6an, dvs för 5-6 åringar upp till 11-12 åringar.
Skolor som ska bli Luleås barns arbetsmiljö för årtionden framöver, trots det
saknas Barnperspektivet genomgående i beslutsunderlaget. Vilket påpekas av
lärare, föräldrar, Rädda Barnen och Attention (barnens ”fackföreningar)
samt Mp, V, C, L, RP och KD. Dessa partier har röstat för folkomröstningen
i kommunfullmäktige
Framtidens skola handlar om den största förändringen
av Luleås skolsystem i modern tid och kommer att kosta många miljoner, men seriös risk & konsekvensanalys saknas, viktiga
delar av lärarnas synpunkter i beslutsunderlaget struntar man i osv osv.
De stora skolorna är dessutom ingen
lösning på lärarbristen enligt Skolverket. "Alldeles oavsett storlek på
skola kommer man att ha problem med att få tag på den kompetens och behörighet
man söker", säger de. Lärarna i Luleå (som grupp) säger i
beslutsunderlaget till Framtiden skola att det är attraktivt att arbeta på
mindre skolor, typ de som ska läggas ner. Och lärarna som arbetar där har
tydligt sagt att de vill arbeta kvar, i sina remissvar. En mindre del av denna STORA omorganisation är att man ska lägga ner några mindre skolor. Protesterna mot detta är det enda som Harnesk kan/vill se som anledning till motståndet mot Framtidens skola.
8046 luleåbor skrev på detta:
”Vi
som undertecknar denna namninsamling/ folkinitiativ säger nej till
genomförandet av Framtidens skola i alla dess former och vill istället att en
ny utvecklingsplan utan stordriftsprincip för skola och förskola tas fram, där
barnens behov står i centrum och där föräldrars, barns och skolpersonals
åsikter blir vägledande.”
på halva den tid vi hade till
förfogande för namninsamlingen
Jag upprepar frågan :Ser ni likheterna med
Framtidensskola i Luleå ? inte ?
Förstår ni hur
socialdemokraten Harnesk gör det ?