Skenargument, saknat barnperspektiv och "desarmering" av Luleås viktigaste kulturmiljöer.
Skolstruktur måste följa samhällsförändringar skriver Harnesk i NSD, 31 okt
Skolstrukturer måste utgå från barns utvecklingsnivå och behov,för att bli bra i verkligheten Och barns utvecklingsnivå och därmed följande behov ser olika ut ut i olika åldrar och följer ett visst mönster. Detta har inte förändrats. Samhället i stort förändras hela tiden, men det här består. Det är ett faktum. En likvärdig skola kan inte skapas utan den insikten. För små barn är små skolor nära hemmet, dsv små, trygga sammanhang bäst. Det vet lärarna, det vet föräldrarna och det visar forskningen. Att nybörjartiden i skolan blir riktigt bra är en otroligt viktig grund för att lyckas bra senare i skolan och i livet. Viktigast för de barn som har det svårast, barn från socioekonomiskt svaga hem, barn med olika funktionsnedsättningar och nyinflyttade barn från krigshärjade länder.
STORA F-6 skolor på 450-500 elever (som i Framtidens skola innebär), är INTE ett bra koncept ur barnperspektivet. Det allra bästa för ALLA kommunens yngre skolbarn, skulle vara att de ALLA fick gå i mindre skolor med ca 100 elever, helst nära hemmet. Det skulle dessutom vara en stor samhällsekonomisk vinst på sikt.
Harnesks insändare är ett utmärkt exempel på varför vi är emot Framtidens skola. Än en gång försöker han och Socialdemokraterna smita ifrån, det som är huvudorsaken till att vi engagerat oss mot Framtidensskola och skrivit under för en folkomröstning. Barnperspektivet saknas i HELA Framtidens skola utredningen. Och det är ett grundläggande måste för en lyckad satsning.
"En liten skola ger bra och lugn start för mindre barn"
Små skolenheter bra , ca 100 elever per skolenhet"
"Attraktivt att arbeta på en mindre skola"
säger Luleås lärare under rubriken upplevda fördelar med små skolor på kommunens hemsida i beslutsunderlaget till Framtidens skola.
Självklart måste skolstrukturer anpassas efter samhällsutvecklingen också.
Frågan är då hur och på vilka grunder? När det gäller Framtidens skola är svaren på dessa frågor ytterst beklämmande.(se mina tidigare blogginlägg) Att stadsdelar förändras befolkningsmässigt är också självklart. MEN varför komma med ett argument, som att Svartöstan hade betydligt fler barn förr. Det är ett skenargument. Vi måste ju utgå från nutid, det är ju det du pratar om här. Och i nutid ser det ut så här:
Svartöstaskolan, Kyrkbyskolan och Kläppenskolan är alla exempel på:
"En liten skola ger bra och lugn start för mindre barn"
Små skolenheter bra , ca 100 elever per skolenhet"
"Attraktivt att arbeta på en mindre skola"
säger Luleås lärare under rubriken upplevda fördelar med små skolor.
( tål att upprepas)
Väldigt sämre är det dock att lägga ner den skola som är en viktig del av den kulturmiljön, enligt f.d. kommunantikvarien Kaj Bergman, med flera. (sen Bergman gick i pension, för ca 10 år sen, har Luleå tyvärr ingen kommunantikvarie).Kyrkbyskolan är attraktiv för småbansföräldrar av samma anledning OCH ligger i världsarvet Gammelstads kyrkstad. Det är inte en del av själva världsarvet. Men är viktigt för att miljön där ska vara så levande som möjligt och inte bara en "sovstad".
Utnämningar av Riksintresse och världsarv måste ju också räknas in i samhällsförändringar och tas på allvar, även i skolsammanhang när en skola är en viktig del av dem. Svartöstan blev riksintresse 1994, Gammelstads kyrkstad blev världsarv 1996, och Megasystemet blev ett av Sveriges 10 viktigaste industriminnen ( se nedan) i början av 2000-talet. (det här bör ju en historiker som Harnesk vara insatt i och förstå värdet av. Och det här borde ju vara ett måste att veta och ta på allvar för ansvariga luleåpolitiker)
Hur i helsike tänker Luleås styrande ( S) när man s.a.s. "desarmerar" två av kommunens viktigaste kulturmiljöer på detta sätt ?
Riksintresset Svartöstan (kåkstad från den tidiga industraliseringen av Sverige) är dessutom nära associerat till ett av Sveriges 10 viktigaste industriminnen, Megasystemet, dvs Malmbanan (med malmhamnarna på Svartön och i Narvik), Porjus kraftstation som byggdes för att elektrifiera malmbanan och Bodens fästning som byggdes för att försvara den. Svensk järnmalm var attraktiv för krigsförande länder i Europa under 1a och 2a världskriget.
Här finns mer att läsa för den intresserade. Riksantikvarieämbetets skrivelse om de 10 viktigaste industriminnena i sverige. En lättillgänglig sammanställning med många bilder. http://www.raa.se/app/uploads/2012/06/Svenska-industriminnen.pdf, (Möte med megasystemet sid 99 )
För den som inte vet, växte Svartöstan upp på grund av malmhamnen och malmbanan, i slutet av 1800-talet. De som bodde där då arbetade i malmhamnen och byggde själva sina bostäder (Svartöstan alltså) på sin fritid efter långa, tunga arbetsdagar. En heroisk insats.
Harnesks insändare är ett utmärkt exempel på varför vi är emot Framtidens skola. Än en gång försöker han och Socialdemokraterna smita ifrån, det som är huvudorsaken till att vi engagerat oss mot Framtidensskola och skrivit under för en folkomröstning. Barnperspektivet saknas i HELA Framtidens skola utredningen. Och det är ett grundläggande måste för en lyckad satsning.
"En liten skola ger bra och lugn start för mindre barn"
Små skolenheter bra , ca 100 elever per skolenhet"
"Attraktivt att arbeta på en mindre skola"
säger Luleås lärare under rubriken upplevda fördelar med små skolor på kommunens hemsida i beslutsunderlaget till Framtidens skola.
Självklart måste skolstrukturer anpassas efter samhällsutvecklingen också.
Frågan är då hur och på vilka grunder? När det gäller Framtidens skola är svaren på dessa frågor ytterst beklämmande.(se mina tidigare blogginlägg) Att stadsdelar förändras befolkningsmässigt är också självklart. MEN varför komma med ett argument, som att Svartöstan hade betydligt fler barn förr. Det är ett skenargument. Vi måste ju utgå från nutid, det är ju det du pratar om här. Och i nutid ser det ut så här:
Svartöstaskolan, Kyrkbyskolan och Kläppenskolan är alla exempel på:
"En liten skola ger bra och lugn start för mindre barn"
Små skolenheter bra , ca 100 elever per skolenhet"
"Attraktivt att arbeta på en mindre skola"
säger Luleås lärare under rubriken upplevda fördelar med små skolor.
( tål att upprepas)
Svartöstan har under de ca 30 år jag bott här haft ett stadigt elevunderlag. Och har enligt befolkningsstatistiken det framöver också. Anledning: Stadsdelen är väldigt populär bland småbansföräldrar. Gissa varför ? Lugn, liten, gammal stadsdel, nära till skola och förskola.... Svartöstadskolan hade ett trygghetsindes på 9,4 av 10 möjliga poäng när den lades ner .
Att sen Svartöstan är riksintresse på grund av sin kulturmilijö, gör ju inte saken sämre.Väldigt sämre är det dock att lägga ner den skola som är en viktig del av den kulturmiljön, enligt f.d. kommunantikvarien Kaj Bergman, med flera. (sen Bergman gick i pension, för ca 10 år sen, har Luleå tyvärr ingen kommunantikvarie).Kyrkbyskolan är attraktiv för småbansföräldrar av samma anledning OCH ligger i världsarvet Gammelstads kyrkstad. Det är inte en del av själva världsarvet. Men är viktigt för att miljön där ska vara så levande som möjligt och inte bara en "sovstad".
Utnämningar av Riksintresse och världsarv måste ju också räknas in i samhällsförändringar och tas på allvar, även i skolsammanhang när en skola är en viktig del av dem. Svartöstan blev riksintresse 1994, Gammelstads kyrkstad blev världsarv 1996, och Megasystemet blev ett av Sveriges 10 viktigaste industriminnen ( se nedan) i början av 2000-talet. (det här bör ju en historiker som Harnesk vara insatt i och förstå värdet av. Och det här borde ju vara ett måste att veta och ta på allvar för ansvariga luleåpolitiker)
Hur i helsike tänker Luleås styrande ( S) när man s.a.s. "desarmerar" två av kommunens viktigaste kulturmiljöer på detta sätt ?
Riksintresset Svartöstan (kåkstad från den tidiga industraliseringen av Sverige) är dessutom nära associerat till ett av Sveriges 10 viktigaste industriminnen, Megasystemet, dvs Malmbanan (med malmhamnarna på Svartön och i Narvik), Porjus kraftstation som byggdes för att elektrifiera malmbanan och Bodens fästning som byggdes för att försvara den. Svensk järnmalm var attraktiv för krigsförande länder i Europa under 1a och 2a världskriget.
Här finns mer att läsa för den intresserade. Riksantikvarieämbetets skrivelse om de 10 viktigaste industriminnena i sverige. En lättillgänglig sammanställning med många bilder. http://www.raa.se/app/uploads/2012/06/Svenska-industriminnen.pdf, (Möte med megasystemet sid 99 )
För den som inte vet, växte Svartöstan upp på grund av malmhamnen och malmbanan, i slutet av 1800-talet. De som bodde där då arbetade i malmhamnen och byggde själva sina bostäder (Svartöstan alltså) på sin fritid efter långa, tunga arbetsdagar. En heroisk insats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar