Det stora sveket är klubbat !                   

Det blir ingen folkomröstning i skolfrågan i Luleå.                 

Socialdemokraterna och Moderaterna har tillsammans röstat igenom det.

Jag tog det här fotot 14 maj i år, 85 årsdagen efter skotten i Ådalen. Då jag tillsammans med flera hundra  tågade "orginalvägen". Jag har personlig koppling till denna händelse.

Orkade inte gå och lyssna på fullmäktige i dag. Vilar upp mej och har nyss sett filmen ÅDALEN 31, om skotten mot strejkande arbetare. Efter detta förlorade de borgerliga makten. Socialdemokraterna tog över och byggde upp vårt välfärdssamhälle.
NU 85 år senare beslutar socialdemokraterna i Luleås fullmäktige tillsammans med Moderaterna att det INTE blir någon folkomröstning om Framtidens skola, som är ett svek mot barnen, lärarna , luleåborna och Luleås framtid. Och mot demokratin !

Beslutet om att bygga STORA skolor 450-500 elever Förskoleklass till årskurs 6 (för att lösa lärarbristen), får INTE ifrågasättas. Det klubbades nyss = det blir ingen Folkomröstning och ingen ny utredning framtagen i samarbete med alla berörda.

Så här säger Skolverket om hur lyckat det är:
"Alldeles oavsett storlek på skola kommer man att ha problem att finna den kompetens och behörighet man söker. "
Beslutet om Framtidens skola är alltså en ytterst osäker chansning, dessutom taget på ett beslutsunderlag som saknar både risk och konsekvensanalys och barnperspektiv. Barnkonventionsanalys, som blir gällande lag om ett drygt år, saknas också.  Man har inte tagit hänsyn till barn med särkilda behov, tex neuropsykiatriska funktionsned-sättningar heller. 

Barnen har ingen fackförening och de som för barnens talan har S (och M) valt att inte lyssnat på....

Byggandet av Framtidens skola innebär en ökning av  driftskostnaderna på drygt 30 miljoner kr per år, jämfört med nuvarande skolstruktur.

Det här säger Skolverket är en realistisk lösning på lärarbristen:
"att göra sej så attraktiv som möjligt som arbetsgivare och att göra det mycket fördelaktigt att bredda sin kompetens"

DET HÄR är självklart den ENDA verkliga lösningen.
Det kostar pengar, betydligt mer än den engångssumma på 10,5 miljoner som S skryter med att de nu satsar. Representanter för Lärarförbundet i Luleå suckade och skakade på huvudet när jag pratade med dem om detta. Det är en struntsumma jämfört med vad som behövs.

Här skulle de 30 årliga miljonerna Luleå kommun kan spara på att INTE bygga stora skolor, komma väl till pass. Och skulle kommunen följa Skolverkets rekommendationer ovan, och målmedvetet, långsiktigt satsa på att bygga upp en nöjd lärarkår med heltäckande bredd på sin kompetens behövs INTE stora skolor med många parallellklasser.

Till yttermeravisso är det så att den NYA LÄRARUTBILDNINGEN F-6 ( första kullen blir färdiga om 4 år) Har full bredd på sin kompetens. dvs från 2021 har ALLA nyutbildade lärare full bredd på sin kompetens. Och får automatiskt heltids tjänst.

Det här MÅSTE få kosta. Annars står vi där med STORA DYRA skolor -och- STOR LÄRARBRIST. Hur går det då med Luleås framtida utveckling.

Spara de 30 miljonerna och  omfördela i budgeten eller höj skatten ! 

Sorry Harnesk,  S håller på att missa framtidståget

Svar del 2, apropå  Harnesks insändare "Skolstruktur måste följa samhällsförändringar" i NSD, 31 okt

http://www.nsd.se/insandare/skolstruktur-maste-folja-samhallsforandringar-10286119.aspx


PÅ en av de första sidorna i beslutsunderlaget till Framtidens skola  kan man läsa: "I dag har vi många små skolor vilket är ett arv från en tid då Luleå fortfarande var en mindre stad, säger projektledaren Carina Lundström. När Luleå växer behöver vi se över strukturen och anpassa den efter dagens förhållanden och framtida behov" Redan här kör man i diket...... för första gången.... Vars är barnperspektivet ? Var är kunskapen om pågående samhällsutvecklings-trednder ? Och...förresten...många ?

De mindre skolorna är alltså enbart en rest från en svunnen tid och verkar inte fylla nån funktion i dag, enligt projektledaren för Framtidens skola.  Denna gamla skolstruktur behöver alltså ersättas med STORA skolor, för att liksom manifestera att Luleå numera är en större och modernare stad. De mindre skolorna, som är bäst för  de mindre barnen, som föräldrarna helst väljer till sina barn, de mindre skolorna som  lärarna gärna väljer att arbeta på, ska alltså bort. För att lösa lärarkrisen och göra Luleå till en attraktivare stad.....

Kommunledningen  går alltså tvärs emot forskningen om barnens behov,  lärarnas önskemål och föräldrarnas önskemål...Tyvärr hänger de inte med i samhällsutvecklingen
i andra avseenden heller. De vet inte, att det de tror, är omodernt och gammalmodigt, i själva verket, numera är en viktig tillgång för Luleå. OM man tar framtidssforskningen och människors önskemål på allvar. De vet inte heller, att det de tror, är en framtidssatsning, mer och mer tillhör det förgångna. Det gäller att hänga med i samhällsutvecklingen, Harnesk.....S håller på att missa framtidståget!

Framtidens samhällsutvecklingstender är småskalighet, nygrönhet, aucentitet och delande. 

Ur intervjuv med : Sofia Ulver, ekonomie doktor, universitetslektor och konsumtionsforskare på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. http://sofiaulver.se/

Vilka trender ser du när det gäller samhällsutveckling och konsumtion? 
"De viktigaste trenderna som jag brukar prata om handlar om autenticitet, nygrönhet och deltagarkultur. Autenticitet handlar om vår längtan efter det autentiska, det äkta, vi söker oss tillbaka till det nära och genuina. Hantverket har blivit allt mer viktigt i sammanhanget, det handgjorda har alltid en historia bakom, en berättelse som är hållbar, intressant och spännande och har en tydlig koppling till passion.
   Närhetsperspektivet innebär även småskalighet, vi söker oss bort från anonymitet och vill ha en personlig relation till vår konsumtion. ”Den nygröna” trenden handlar om att människor idag vurmar om det gröna, både inne i stadsmiljöer och utanför stadsgränsen. Det har blivit hög status igen att flytta till landet och en av de starkaste trenderna just nu är stadsodling, ett ”rurbant” liv som för in det lantliga i stadsmiljön. Ett exempel på det är villorna i Västra hamnen i Malmö där man har skapat en känsla av lantliv"  http://www.helsingborg.se/wp-content/uploads/2015/02/Trend_omvarld_Hbg_planering_2015_LR.pdf (sid 26)

PÅ sidan 5 i beslutsunderlaget  kan man läsa: "Luleås skolor ska vara en nationell förebild när det gäller matematik, teknik, naturkunskap och digital kompetens."  Här kör de i diket igen... Och här blev jag ( ännu mer) allvarligt oroad över vad jag höll på att läsa. Höga målsättningar, låter modernt och så.  MEN.....nånting mycket viktigt och övergripande saknas. Om man känner till lite om skol och samhälls-utvecklingsforskning.

Under rubriken verksamhetsidé på Nya läroverkets i Luleås hemsida, kan man läsa:"Naturvetenskap, konstarterna och matematik ska ha en särskild plats i skolans vardag." "Skolan har inriktningen Art & Science. Varje onsdag arbetar hela skolan med konstarterna, naturvetenskap och matematik hela dagen". Här vet man vad man sysslar med. Forskningen vet sen länge, att just den här  kombination av ämnen, ger den mest kreativa utvecklingpotentialen. Typ nya kreativa näringar, nya uppfinningar, nya utvecklingskoncept/ idéer som leder samhällsutvecklingen framåt. Här i Luleå har vi alltså ett lysande föredöme att lära oss av, en  modell för en verklig Framtidens skola. http://www.nlv.se/ Läs, begrund och lär ! Sammeli, Nordström, Harnesk och Stålnacke! Och inse att innehållet är viktigare än själva byggnaden om man vill göra anspråk på att vara Framtidens skola. (i konstarterna ingår naturligtvis även litteraturen och språket är en grundpelare  i stort.)

Nya läroverket är en privat F-9 skola som bara finns i Luleå (inga riskkapitalister alltså) Den startades 2006 av Gunvor Selberg  och Birgitta Lahti Nordström, bägge  pedagogiska visionärer. Var och en med flera årtionden av erfarenhet från skolvärden. Läs mer om denna förträffliga skola här:    http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/02/26/eleverna-lar-deras-roster-raknas

"Peter Ohlsson och Gunvor Selberg understryker att det inte bara är studiemotiverade barn med resursstarka föräldrar som söker sig till Nya läroverket. Tvärtom, där går många elever som varit mobbade eller har andra svårigheter. Många elever söker sig också dit för att de älskar konstarterna, men inte får utlopp för det i andra skolor."
......................"Genom att kostnaderna blev lägre frigjordes tid för planering, fortbildning och pedagogisk utveckling. Det finns pengar för mindre undervisningsgrupper, att köpa in konst och hålla lokalerna hela, rena och vackra. När eleverna själva håller på med konstarterna, så lägger de också märke till konsten på skolan, och får se att man faktiskt kan arbeta med att göra konst, menar Gunvor Selberg."  

Den här artikeln i DN "Vi behöver konstarterna för att förstå vår omvärd"  är också central och viktig.http://www.dn.se/debatt/vi-behover-konstarterna-for-att-forsta-var-omvarld/ "Vi står inför globala samhällsutmaningar som inte går att lösa hur mycket vi än kämpar i den internationella Pisa-tävlingen. Det finns två huvudsakliga skäl till varför de konstnärliga språkens bristande utveckling kommer få olyckliga konsekvenser. Det första handlar om att barn måste förstå och tolka vår komplexa tillvaro. I vår tid är den i högsta grad medierad och texter och ord räcker inte för att förstå och kritiskt granska omvärlden." 

 

Framtidsanalysen,för att förstå och kritiskt granska omvärlden.  Hur har den sett ut hos våra beslutsfattare när det gäller Framtidens skola ? En bredare fördjupad framtidsanalys borde ju ha varit en självklar del av beslutsunderlaget. Verkningarna av beslutet sträcker sig ju långt in i framtiden, på många plan.  Det är så uppenbart att de socialdemokratiska politikerna försöker vara moderna och framtidsinriktade när det gäller Framtidens skola, samtidigt som de har alldeles för lite kunskaper inom det område de ska besluta om. Det är tufft att vara fritidspolitiker och sätta sig in i ett så komplext och omfattande material. Då är det extremt viktigt att vi har en riktigt bra kommunledning som verkligen har har koll på läget/ framtidsfrågor ur ett brett perspektiv. 

Och det har vi ju alldeles uppenbart INTE.



S politikerna vet inte, att det de tror, är omodernt och gammalmodigt, i själva verket, numera är en viktig tillgång för Luleå. OM man tar framitdsforskningen och människors önskemål på allvar. De vet inte heller att det, de tror, är en framtidssatsning, mer och mer tillhör det förgångna... redan nu. Det gäller att hänga med i samhällsutvecklingen, Harnesk.....  S håller på att missa framtidståget !

Skenargument, saknat barnperspektiv och "desarmering" av Luleås viktigaste kulturmiljöer.

             

Skolstruktur måste följa samhällsförändringar skriver Harnesk i NSD, 31 okt

http://www.nsd.se/insandare/skolstruktur-maste-folja-samhallsforandringar-10286119.aspx, 

Skolstrukturer måste utgå från barns utvecklingsnivå och behov,för att bli bra i verkligheten Och barns utvecklingsnivå och därmed följande behov ser olika ut ut i olika åldrar och följer ett visst mönster. Detta har inte förändrats. Samhället i stort förändras hela tiden, men det här består. Det är ett faktum. En likvärdig skola kan inte skapas utan den insikten. För små barn är små skolor nära hemmet, dsv små, trygga sammanhang bäst. Det vet lärarna, det vet föräldrarna och det visar forskningen. Att nybörjartiden i skolan blir riktigt bra är en otroligt viktig grund för att lyckas bra senare i skolan och i livet. Viktigast för de barn som har det svårast, barn från socioekonomiskt svaga  hem, barn med olika funktionsnedsättningar och nyinflyttade barn från krigshärjade länder. 

STORA  F-6 skolor på 450-500 elever (som i Framtidens skola innebär), är INTE ett bra koncept ur barnperspektivet. Det allra bästa för ALLA kommunens yngre skolbarn, skulle vara att de ALLA fick gå i mindre skolor med ca 100 elever, helst nära hemmet. Det skulle dessutom vara en stor samhällsekonomisk vinst på sikt.
Harnesks insändare är ett utmärkt exempel på varför vi är emot Framtidens skola. Än en gång försöker han och Socialdemokraterna smita ifrån, det som är huvudorsaken till att  vi engagerat oss  mot Framtidensskola och skrivit under för en folkomröstning. Barnperspektivet saknas i HELA Framtidens skola utredningen. Och det är ett grundläggande måste för en lyckad satsning. 


"En liten skola ger bra och lugn start för mindre barn"
Små skolenheter bra , ca 100 elever per skolenhet"  
"Attraktivt att arbeta på en mindre skola" 

säger Luleås lärare under rubriken upplevda fördelar med små skolor på kommunens hemsida i beslutsunderlaget till Framtidens skola.


Självklart måste skolstrukturer anpassas efter samhällsutvecklingen också.
Frågan är då hur och på vilka grunder? När det gäller Framtidens skola är svaren på dessa frågor ytterst beklämmande.(se mina tidigare blogginlägg) Att stadsdelar förändras befolkningsmässigt är också självklart. MEN varför komma med ett argument, som att Svartöstan hade betydligt fler barn förr. Det är ett skenargument. Vi måste ju utgå från nutid, det är ju det du pratar om här. Och i nutid ser det ut så här:

Svartöstaskolan, Kyrkbyskolan och Kläppenskolan är alla exempel på:

"En liten skola ger bra och lugn start för mindre barn"
Små skolenheter bra , ca 100 elever per skolenhet"  
"Attraktivt att arbeta på en mindre skola" 
säger Luleås lärare under rubriken upplevda fördelar med små skolor.
( tål att upprepas)

Svartöstan har under de ca 30 år jag bott här haft ett stadigt elevunderlag. Och har  enligt befolkningsstatistiken det framöver också. Anledning: Stadsdelen är väldigt populär bland småbansföräldrar. Gissa varför ? Lugn, liten, gammal stadsdel, nära till skola och förskola.... Svartöstadskolan  hade ett trygghetsindes på 9,4 av 10 möjliga poäng när den lades ner .

Att sen Svartöstan är riksintresse på grund av sin kulturmilijö, gör ju inte saken sämre.
Väldigt sämre är det dock att lägga ner den skola som är en viktig del av den kulturmiljön,  enligt f.d. kommunantikvarien Kaj Bergman, med flera. (sen Bergman gick i pension, för ca 10 år sen, har Luleå tyvärr ingen kommunantikvarie).Kyrkbyskolan  är attraktiv för småbansföräldrar av samma anledning OCH ligger i världsarvet Gammelstads kyrkstad. Det är inte en del av själva världsarvet. Men är viktigt för att miljön där ska vara så levande som möjligt och inte bara en "sovstad". 
Utnämningar av Riksintresse och världsarv måste ju också räknas in i samhällsförändringar och tas på allvar, även i skolsammanhang när en skola är en viktig del av dem. Svartöstan blev riksintresse 1994, Gammelstads kyrkstad blev världsarv 1996, och Megasystemet blev ett av Sveriges 10 viktigaste industriminnen ( se nedan) i början av 2000-talet. (det här bör ju en historiker som Harnesk vara insatt i och förstå värdet av. Och det här borde ju  vara ett måste  att veta och ta på allvar för ansvariga luleåpolitiker)

Hur i helsike tänker Luleås styrande ( S) när man s.a.s. "desarmerar" två av kommunens viktigaste kulturmiljöer på detta sätt ? 


Riksintresset Svartöstan (kåkstad från den tidiga  industraliseringen av Sverige) är dessutom nära associerat till ett av Sveriges 10 viktigaste industriminnen, Megasystemet, dvs Malmbanan (med malmhamnarna på Svartön och i Narvik), Porjus kraftstation som byggdes för att elektrifiera malmbanan och Bodens fästning som byggdes för att försvara den. Svensk järnmalm var attraktiv för krigsförande länder i Europa under 1a och 2a världskriget.

Här finns mer att läsa för den intresserade. Riksantikvarieämbetets skrivelse om de 10 viktigaste industriminnena i sverige. En lättillgänglig sammanställning med många bilder. http://www.raa.se/app/uploads/2012/06/Svenska-industriminnen.pdf, (Möte med megasystemet sid 99 )

För den som inte vet, växte Svartöstan upp på grund av malmhamnen och malmbanan, i slutet av 1800-talet. De som bodde där då arbetade i malmhamnen och byggde själva sina bostäder (Svartöstan alltså) på sin fritid efter långa, tunga arbetsdagar. En heroisk insats.