Sammelis osanning 2:

Här redogör jag för ytterligare en grovt felaktig uppgift, som föregick beslutet att lägga ner mindre skolor i Luleå. Och för hur luddigt materialet  som redovisar personalens, ( lärare och rektorers  med fleras) synpunkter  är presenterat  i förslaget och beslutet  om Framtidens skola.

 Först Sammeli ( BUNs ordf.) .”Redan nu är det svårt att rekrytera lärare, i synnerhet till de mindre skolorna. Det gäller både tillsvidareanställningar som kortare och längre vikariat.” Detta gick att läsa på Socialdemokraterna i Luleås hemsida, 10 dagar före beslutet att lägga ner ett antal mindre skolor i Luleå, togs i Barn och utbildningsnämnden 22.2. 16

http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Arbetarekommuner/Lulea/Nyheter/Ny-skolstruktur-for-Lulea-kommun/

Så här beskriver rektorerna och lärarna upplevda fördelar med mindre skolor i en enkät  som utgör underlag för Framtidensskola på Luleå kommuns hemsida: 
http://www.lulea.se/download/18.2ee50d8e150addb5a2b2d/1446029155096/Framtidens+skola+i+Lule%C3%A5%2C+sammanst%C3%A4llning+pp.pdf

” Det här är de faktorer som förekommer i de flesta av de inlämnade underlagen”  Det gäller alltså allt som redovisas i länken ovan. Lärare och rektorer säger också att de vill ha:  "Variation av mindre och större skolor - i stad och på landsbygd"

Här anser jag att lärarna  och rektorerna vet mer än Sammeli. Och att det ingår i Sammelis ansvar att veta att det är attraktivt att arbeta på  mindre skolor. Och alltså självklart låta bli att sprida osanningar före beslutet, till de S-politiker med egen majoritet som beslutade i frågan.(se fler exempel på detta i mina tidigare blogginlägg)

Tittar jag närmare på :"upplevda fördelar med större enheter"  så handlar inget om sånt som är bra för barnen. Lägg också märke till att större enheter/ skolor INTE är definierat. Hur många elever handlar det om på dessa "enheter" ?  250? 350 ? eller större ?

Rubriken: Vilken elevvolym ger optimala förutsättningar att bemanna våra skolor med fler vuxna med olika kompetenser, nära eleverna ? är ju också intressant...

Det här låter ju bra vid en snabb genomläsning - MEN vad menas med fler vuxna resp. nära eleverna? (Vuxna med olka kompetenser utgår jag från = slöjd-, musik- och gymnastiklärare, samt  skolsköterska och skolpsykolog).

Det är ju INTE så att det  blir fler vuxna i proportion till antalet barn, om barnen går på en liten eller en större skola. Dessa "vuxna med olika kompetenser" är de lärare skolbarnen träffar nån timma per vecka, under respektive lektion.(slöjd, musik o gymnastik) Om lärarna finns på  en större skola hela tiden och undervisar i flera andra klasser där eller om de kommer till en mindre skola för att  undervisa där  i sitt ämne, spelar ingen roll för barnen. Det blir varken fler vuxna eller närmare barnen. De träffar dessa lärare det antal timmar/ vecka som är bestämt enligt schemat. Varken mer eller mindre...... 

När det gäller till gång till skolsköterska, så  är det så, att i mycket väl fungerande mindre skolor( typ de kommunen ska lägga ner) är behovet av skolsköterska mindre, eftersom trygghetsfaktorn i dess skolor ofta är väldigt hög, jämfört med i större skolor. De mindre skolorna nära hemmet innebär helt enkelt ett alldeles utmärkt förebyggande hälsoarbete. 


Bara i den här delen av materialet som lett till beslutet om Framtidens skola , finns väldigt mycket intressant, som om kommunen hade både barnens och lärarnas bästa som ledstjärna, hade kunnat resultera i en helt annan utformning av Framtidens skola.  En skola värd namnet. Jag återkommer till det framöver.

Sammelis osanning...

Ännu ett grovt felaktig påstående från socialdemokratiska förtroendevalda inför nedläggningen av Svartöstadsskolan. Jag har synat Sammelis argument: ”Lärarna på Svartöstads skolan vill egentligen till Örnässkolan, men de törs inte säga det till er”.

I mars, råkade jag stöta på  Barn och utbildningsmämndens (BUN) ordförande Carina Sammeli på stan.  Vi pratade om Framtidens skola ( då inte  beslutad än) Hon säger bla:”Lärarna på Svartöstads skolan vill egentligen till Örnässkolan, men de törs inte säga det till er ”. Dvs till oss som bor i Svartöstan, föräldrar till skolbarn och andra  svartöstadsbor, som arbetade för fullt  för att få ha skolan kvar. Oj ! sa jag - då måste vi prata med dem.  -Nej gör inte det , jag  vill inte att någon ska bli utpekad, svarade Sammeli. 

Jag var skakad över vad jag hört .Kunde detta verkligen stämma ? Bäst att fråga, men göra det diskret. Så jag gick till skolan och bad att få prata med en av lärarna  i enrum.  Svaret blev :  "Va ! Har Sammeli sagt det ? !  Det stämmer absolut inte !"

Jag fick berätta för två lärare till. De var lika förvånade. En påpekade att en del lärare vill arbeta på mindre skolor, tex.hen.  Eftersom en del lärare/ pedagoger  hade lektion,  kom vi överens om att de för säkerhets skull, skulle höra med dem  och sen maila mej.

I svaret stod: ” ALLA lärare och fritidspedagoger vill jobba kvar på Svartöstadsskolan.” och så tillägger de diplomatiskt : ” Sammeli måste ha blandat ihop detta med att vi säger att OM skolan stängs så kan vi tänka oss att jobba på Örnässkolan.””

De hänvisade också till sitt remissvar på förslaget Framtidens skola  (19.01. 2016), där det klart framgår att de vill arbeta kvar på Svartöstadsskolan

https://www.lulea.se/download/18.462ce1cb1525bf3efdafa0/1453372869095/160120+Remissvar+Svart%C3%B6stadsskolans+personal.pdf

http://www.lulea.se/download/18.462ce1cb1525bf3efdafa0/1453372869095/160120+Remissvar+Svart%C3%B6stadsskolans+personal.pdf

 Några veckor senare  stötte jag på Sammeli igen, frågade varifrån hon fått uppgiften att lärarna i Svartöstan vill till Örnässkolan. Jag sa några av lärarna, svarade hon.  Det gjorde du inte replikerade jag, du sa lärarna. Jag är noga med formuleringar och du sa lärarna. (Jag är 98% säker på detta) Sen fick jag svaret på min fråga:  Ungefär på samma sätt som när du kom och pratade med mej,  folk kommer fram och pratar med mej på stan eller så kontaktar de mej på annat sätt.

Här kan man ju undra om inte Sammeli, oavsett var hon får uppgiften ifrån, självklart har ansvaret att  kontrollera om  det är sant med dem det gäller - innan hon för såna uppgifter vidare,till mej och till socialdemokratiska  BUN/KF ledamöter. (Matilda Eriksson Svartöstan, har personligen hört samma argument från Agim Sulaj (S)ledamot i BUN resp kommunfullmäktige).

Innan beslutet att lägga ner Svartöstadsskolan, (4.4 2016), fanns alltså följande ”sanningar” i omlopp hos de som skulle besluta, dvs. socialdemokrater med egen majoritet:

”Lärarna på Svartöstads skolan vill egentligen till Örnässkolan, men de törs inte säga det till  oss Svartöstadsbor".

Klasskillnaden mellan  Svartöstan och Örnäset är stor, så stor att den behöver utjämnas och de mindre barnen måste flyttas till Örnässkolan

(Svartöstadskolan är en liten mycket välfungerande skola, nära hemmet. Den ger den bästa  och mest trygga skolgång de mindre skolbarnen här kan få. (6 -12 år) 

”Medelinkomsten i Svartöstaden är högre, ohälsotalen avsevärt lägre och andelen med eftergymnasial utbildning mycket högre..” Citatet är från NilsHarnesks blogg:  https://nilsharnesk.com/2016/05/26/skolsegregation-skolval-och-framtidens-skola/                                     Här kan ni läsa mer om hur den påstådda klassskillnaden ser ut i verkligheten: 
http://mariaarnqvist.blogspot.com/2016/06/harnesks-missar-socialdemokraten.html                                                       

 SÅ check -  Sammelis påstående att lärarna på Svartöstadsskolan egentligen vill   flytta till Örnässkolan  - fel…

Så check – Harnesks befolkningsstatistik  - fel…

Så check – Harnesks påståenden om gentrifieringsgraden i Svartöstan – fel…

Så check – Harnesks slutsats att man utjämnar stora socioekonomiska klyftor genom att tvinga  barnen från Svartöstan till Örnäset  - fel…

(Se mitt förra blogginlägg, om Harnesks missar...)

Verklig demokrati bygger på korrekta fakta och korrekt information. Det här är INTE värdigt ett demokratiskt arbetssätt.

Varför tar socialdemokraterna till såna här metoder ?

Och varför är det så djävla bråttom ?

Beslutet om nedläggning togs alltså 4.4.2016 och NU i höst ska barnen börja på Örnässkolan. Den går av nån underlig anledning absolut INTE att skjuta upp till höstterminen 2017. Motivering av BUNs ordförande Sammeli. Det gör ont, det är lika bra att göra det fort.Det är INTE ett plåster som ska loss. Det är en flytt av en skolverksamhet med 85 barn – på 2,5 månader för barnens del, 2,75 månader för lärarnas del…

Harnesks missar…

Socialdemokraten Nils Harnesk har under hela beslutsprocessen om Framtidens skola hävdat att klasskillnaden mellan Svartöstan och Örnäset   är så stor att den är ett bärande argument för att de mindre barnen i Svartöstan 6-12 år  måste flytta till Örnässkolan.  Niklas Nordström har framfört samma åsikt. Harnesk utvecklar detta på sin blogg nedan, där han även för en grumlig argumentation om gentrifieringen (ordets innebörd längre ner i texten) av Svartöstan. Jag har synat statistik och argument.

https://nilsharnesk.com/2016/05/26/skolsegregation-skolval-och-framtidens-skola

Så här säger Harnesk på sin blogg:

”Enligt studien är det föräldrar med god socioekonomisk ställning som söker sig bort från den lokala offentliga skolan. Skulle man jämföra exempelvis Örnäset och Svartöstaden skulle föräldrarna i Svartöstaden vara mer benägna att använda sig av skolvalet än de på Örnäset. Medelinkomsten i Svartöstaden är högre, ohälsotalen avsevärt lägre och andelen med eftergymnasial utbildning mycket högre. Samma förhållanden gäller om man jämför Kyrkbyn och Södra Sunderbyn med Stadsön, Tuna eller Hertsön.”

Titta ordentligt på villorna ovan, titta på läget. De som bor i detta område Svartöbrinken har en medelinkomst på 44 127 kr/ månad eller en dryg halvmilion  i årsinkomst (529 531 kr) På den gigantiska tomt som tidigare omgav  LKABs disponentvilla finns i dag dessa STORA exklusiva villor. Det var exklusivt förr också, när disponentvillan stod där i ensamt majestät. LKABs disponent bodde alltså här, med en stor stab av tjänstefolk, egen trädgårdsmästare, stora  växthus med det mesta som behövdes för exklusiv matlagning. Här gick stora exklusiva fester av stapeln och sociteten från Luleå hämtades i lyxbåtar sommartid. Gången från den privata hamnen upp till disponentvillan var kantad av stammade fuschcior. (på 1990-talet intervjuvade jag  en mycket trevlig, mycket gammal dam, som lagade mat till dessa fester.)

 Socialdemokraten Nils Harnesk har under hela beslutsprocessen om Framtidens skola hävdat att klasskillnaden mellan Svartöstan och Örnäset   är så stor att den är ett bärande argument för att de mindre barnen i Svartöstan 6-12 år  måste flytta till Örnässkolan. Han kallar det stor socioekonomisk skillnad = stor klassskillnad  Som måste utjämnas (kommunalrådet Niklas Nordström håller med). Harnesk redovisar inte källan för sina uttalande . Men jag utgår från att det är kommunens befolkningsstatistikhan använt sig av. Där ingår Svartöbrinken( ovan) under rubriken Svartöstaden. Vilket  en kommunpolitiker i KF och kommunstyrelsen, borde inse.  Tyvärr  har Harnesk alltså använt sig av befolkningstatistik där även dessa lyxvillor ingår för att visa hur socioekonomiskt bra vi har det i Svartöstan.

Tittar jag närmare på statistiken ser det ut så här:

Källa: http://www.lulea.se/samhalle--gator/bostadsomraden/bostadsomraden-lulea-landsbygd.html

Svartöbrinken är inräknad i Svartöstan i Luleå kommuns statistik, se länken ovan. Så jag bad att få siffrorna för dessa två områden var för sig.. Jag har fått siffrorna  av  Stefan Larsson, Statistiker på Luleå kommuns Samhällsutvecklingskontoret.( Enbart Svartöstan har 643 invånare och Svartöbrinken 78 enligt Larsson)

Bostadsområde	Eftergymnasial utbildning
	Män	Kvinnor	Båda könen
Svartöstaden	69	97	166
Svartöbrinken	15	18	33
Bostadsområde	Medelinkomst
	Män	Kvinnor	Båda könen
Svartöstaden	285 504 kr	253 218 kr	270 334 kr
Svartöbrinken	647 586 kr	396 078 kr	529 531 kr
Bostadsområde	Ohälsotal
	Män	Kvinnor	Båda könen
Svartöstaden	32,8	27,7	30,4
Svartöbrinken	24,7	0,3	13,9

Detta enligt samhällsutvecklingskontoret

Med dessa siffror som grund har jag räknat fram följande:

Befolkningsstatistik Luleå kommun, Svartöstan och Örnäset

Ohälsotal:                                 SVARTÖSTAN                30, 4

           ÖRNÄSET                      43,9

Medelinkomst:                         SVARTÖSTAN               22.500 kr / månad

           ÖRNÄSET                      18. 600 kr / månad

Eftergymnasial  utbildning:    SVARTÖSTAN                34  %
                                                  ÖRNÄSET                       25 %  

Ohälsotal Örnäset har högre tal, men även Svartöstan har högt ohälsotal. Jämför man med andra stadsdelar i Luleå har vi det 3e sämsta  ohälsotalet av 18 stadsdelar, Örnäset och Hertsön ligger sämre till. MEN alla andra stadsdelar i Luleå, 15 st, har lägre ohälsotal.

Och vår medelinkomst på 22.500kr/ månad, kan  knappat betraktas som speciellt hög. 

Andelen Svartöstadsbor med eftergymnasisal utbildning  har jag räknat ut så här:

643 personer bor  här enligt Luleå kommun, 166  har eftergymnasial utbildning. Jag har dragit bort antalet invånare under 19 år  men hyfsat siffran neråt eftersom invånare i de åldrarna även på Svartöbrinken och Älvnäset ingår i statistiken. Jag landar då på  483 personer över 19 år. Jag har då fått fram procentsatsen 34 %( kan variera nån procent uppåt  eller neråt ) Det här innebär att vi  ligger på 14e plats, av Luleås 18 stadsdelar i det avseendet……bara Örnäset, Hertsön, Lövskatan och Notviken har lägre andel med eftergymnasial utbildning än vad Svartöstan har.

Där rök  vår höga socioekonomiska  standard och  skillnaderna….. 

Harnesk konstaterar i fjärde kommentaren till detta blogginlägg:

”Fast det är ju helt sant å andra sidan. Svartöstaden är en av de stadsdelarna i Luleå som påverkats mest av så kallad gentrifiering. Den process som innebär att invånare med hög socioekonomisk status flyttar in i stadsdelar som tidigare dominerats av befolkning ur lägre samhällsklasser. Genom renovering av befintliga fastigheter, nybyggnation och andra investeringar uppgraderas området och de nya, mer köpstarka invånarna tränger gradvis undan de ursprungliga.”

 ”Gentrifieringsprocessen är en mycket större fråga, den processen påbörjades kanske för 20-30 år sen när medelklassen upptäckte den typ av arbetarmiljöer som Svartöstaden, man såg dem som attraktiva och började köpa upp de då billiga fastigheterna. När fastighetspriserna steg så trängdes de ursprunliga invånarna ut. Söder i Stockholm är väl ett klockrent exempel. Är det inte självklart att alla boendeformer ska ha samma status? Att för den delen alla borde ha löner som man kan leva på och köpa sin bostad med? Att bostaden är en rättighet och inte en vara på en marknad.”

En gentrifierings process börjar med att fattiga kulturarbetare upptäcker en nedgången stadsdel, med låga hyror, låga priser på hus. Hyror de med sina låga och osäkra inkomster har råd med. (Så även i Svartöstan). De flyttar in i stadsdelen, som sakta börjar blomstra. Så småningom upptäcker människor med bättre ekonomi platsen och vill dit.  Men så långt har vi inte nått i Svartöstan än. Processen har börjat, men i mycket , mycket liten omfattning.  Det är ytterst sällan hus  ute till försäljning . När de väl är det, är priserna höga, men en stor  majoritet av husen bebos alltså  fortfarande av oss som köpte dem billigt för 25-35  år sen( eller har ärvt dem). Att husen här numera är dyra att köpa om de kommer ut på marknaden är inte samma sak som att människor här är rika.( Husen är värda en hel del , men det är ju inte pengar vi har tillgång till i vår vardag). De flesta av oss skulle inte ha råd att köpa våra hus till de priser de betingar  på marknaden i dag. En medelinkomst på 22.500 talar ju sitt tydliga språk….

På 70-talet var Svartöstan väldigt nedgånget, eftersom hela stadsdelen hotades av rivning. SSAB ville av miljöskäl att alla hus utom de som ligger nere vid vattnet skulle rivas. Ingen satsade i detta läge på upprustning av husen och de förföll mer och mer De flesta räknade med att det skulle bli så, (rivning) men tack vare att Sven Köhler( kommunalråd på den tiden) sa nej och inte gav  efter för diverse påtryckningar finns  Svartöstan kvar i dag. ( Stort tack Sven ! ) Luleå kommun köpte de hus som blev till salu under denna tid  och hyrde ut dem mycket billigt. Efter beslutet att Svartöstan skulle vara kvar såldes de resterande nedgångna husen lite då och då  av de som ägde dem. Området var starkt  eftersatt och betraktades som slummigt  i övriga Luleå. De som köpte husen var unga barnfamiljer som fick vända på slantarna.  Och de renoverade oftast själva, det blev billigast så. (Vårt hus var det nedsatt pris på, trots det låga utgångspriset)  Vi är betydligt äldre nu och  bor som sagt var kvar i våra hus.

SÅ check – Harnesks befolkningsstatistik – fel…

Så check – Harnesks påståenden om gentrifieringsgraden i Svartöstan – fel…

Så check – Harnesks slutsats att man utjämnar stora socioekonomiska klyftor genom att tvinga  barnen från Svartöstan till Örnäset  - fel…

Av Omar Jacobsson (S) fick jag i vintras höra: ” Jamen Maria, det är ju bara medelålders rikingar som bor i Svartöstan nu för tiden, och återväxten på barn är  väldigt  låg” (jag diskuterade nedläggningen av Svartöstadsskolan med honom).

Niklas Nordström ( S), kommunalråd / kommunstyrelse ledamot ,                               

Nils Harnesk( S)  ersättare i Kommunstyrelsen och                                                  

Omar Jacobsson (S)ordinarie ledamot i kommunstyrelsen

anser alltså alla, att vi som bor i Svartöstan har en väldigt hög socioekonomisk standard.  Det verkar som detta var/är ett spritt ”faktum” i S-ledningen, som med egen majoritet  beslutade om att lägga ner Svartöstadsskolan.

Problemet är att det är fel….

P.S. Återväxten på barn här är vad den varit under alla de 30 år jag bott här.Dvs Skolans framtid på den fronten är säkrad för lång tid framöver.

Ett utslag av maktfullkomlighet

Ett utslag av maktfullkomlighet

Att tvinga fram en rekordsnabb nedläggning av en skola, oberoende av vilken skola det är, två månader från beslut tills hela flytten ska vara klar, med allt vad det innebär av stark stress, för alla inblandade, kan bara beskrivas som ansvarslöst och respektlöst. Det är väldigt mycket som ska göras och det är bråttom, bråttom, bråttom!

Motivering till brådskan är: "Det är lika bra att göra det snabbt". (Barn- och utbildningsnämndens ordförande Sammeli på kommunfullmäktige 4 april).

Vem hade förlorat vad på att genomförandet av beslutet/flytten fått vänta ett år? Så att den fått rimliga förutsättningar att bli så bra som möjligt för alla inblandade - barnen, lärarna, föräldrarna och rektor.

Hade barnkonventionen som håller på att bli lag redan varit det hade det här varit olagligt. Det är svårt att inte se det här som ett utslag av maktfullkomlighet. Vi vill göra det här och vi kan göra det för vi har egen majoritet. Svaret, det är lika bra att göra det snabbt är djupt respektlöst mot alla inblandade. Och att sedan anledningen till att vår skola alls måste läggas ner är, enligt Sammeli, att det är ett måste för att kunna besätta tjänsterna på i skolorna på landsbygden - i framtiden. Det gör ju inte direkt saken bättre.

När intresserade Luleåbor frågar oss berörda varför det är så bråttom och vi svarar detta, blir de djupt upprörda. Och det är alltså som sagt väldigt många fler än de som rent praktiskt är berörda av beslutet som är engagerade i detta. Kan ni genomföra detta på detta orimliga sätt har ni visat att ni är kapabel till liknande saker i andra sammanhang. Något som i framtiden kan komma att beröra dem och deras barn, barnbarn och så vidare.

Luleå har blivit en otryggare kommun för väldigt många. Det borde egentligen inte vara svårt för er att förstå att massor av Luleåbor är djupt upprörda. Ni gör ju egentligen inte detta bara mot Svartöstadsborna, ni gör det mot Luleåborna .

Maria Arnqvist

Insändare inskickad 23.4.2016, publicerad i Norrbottenskuriren 28.5.2016

Apropå detta:
http://www.nsd.se/nyheter/lulea/facket-skjut-upp-skolnedlaggningen-10035688.aspx

Så skulle Luleå få respekt

Egentligen är det mycket enkelt. Skulle barnkonventionen vara lag redan nu (den ska bli det) skulle beslutet om "Framtidens skola" inte kunna tas på befintligt underlag - barnperspektivet saknas nämligen.

"Artikel 3, barnets bästa. I alla beslut som rör barn ska barnets bästa komma i första hand. Man pratar till exempel om barnkonsekvensanalyser som innebär att all planering och alla beslut ska innefatta en prövning av barnets bästa."

Om Luleå kommun vill vara framsynt och modern skulle detta genomsyra kommunens beslut redan nu. Vilket gensvar och vilken respekt detta skulle ge i Luleå och ute i landet.

Maria Arnqvist

Insändare i Norrbottens Kuriren publicerad 14.5. 2016