Harnesks missar…
Socialdemokraten Nils
Harnesk har under hela beslutsprocessen om Framtidens skola hävdat att
klasskillnaden mellan Svartöstan och Örnäset
är så stor att den är ett bärande argument för att de mindre barnen i
Svartöstan 6-12 år måste flytta till
Örnässkolan. Niklas Nordström har
framfört samma åsikt. Harnesk utvecklar detta på sin blogg nedan, där han även
för en grumlig argumentation om gentrifieringen (ordets innebörd längre ner i
texten) av Svartöstan. Jag har synat statistik och argument.
Så här säger Harnesk på sin blogg:
”Enligt studien är det föräldrar med god
socioekonomisk ställning som söker sig bort från den lokala
offentliga skolan. Skulle man jämföra exempelvis Örnäset och Svartöstaden
skulle föräldrarna i Svartöstaden vara mer benägna att använda sig av skolvalet
än de på Örnäset. Medelinkomsten i Svartöstaden är högre, ohälsotalen avsevärt
lägre och andelen med eftergymnasial utbildning mycket högre. Samma
förhållanden gäller om man jämför Kyrkbyn och Södra Sunderbyn med Stadsön,
Tuna eller Hertsön.”
Titta ordentligt
på villorna ovan, titta på läget. De som bor i detta område Svartöbrinken har
en medelinkomst på 44 127 kr/ månad eller en dryg halvmilion i årsinkomst (529 531 kr) På den
gigantiska tomt som tidigare omgav LKABs
disponentvilla finns i dag dessa STORA exklusiva villor. Det var exklusivt förr
också, när disponentvillan stod där i ensamt majestät. LKABs disponent bodde alltså
här, med en stor stab av tjänstefolk, egen trädgårdsmästare, stora växthus med det mesta som behövdes för
exklusiv matlagning. Här gick stora exklusiva fester av stapeln och sociteten
från Luleå hämtades i lyxbåtar sommartid. Gången från den privata hamnen upp
till disponentvillan var kantad av stammade fuschcior. (på 1990-talet intervjuvade
jag en mycket trevlig, mycket gammal
dam, som lagade mat till dessa fester.)
Socialdemokraten Nils
Harnesk har under hela beslutsprocessen om Framtidens skola hävdat att
klasskillnaden mellan Svartöstan och Örnäset är så
stor att den är ett bärande argument för att de mindre barnen i Svartöstan 6-12
år måste flytta till Örnässkolan. Han
kallar det stor socioekonomisk skillnad = stor klassskillnad Som måste utjämnas (kommunalrådet Niklas
Nordström håller med). Harnesk redovisar inte källan för sina uttalande .
Men jag utgår från att det är kommunens befolkningsstatistikhan använt sig av. Där ingår
Svartöbrinken( ovan) under rubriken Svartöstaden.
Vilket en kommunpolitiker i KF och
kommunstyrelsen, borde inse. Tyvärr har Harnesk alltså använt sig av befolkningstatistik
där även dessa lyxvillor ingår för att visa hur socioekonomiskt bra vi har det i
Svartöstan.
Tittar jag närmare på statistiken ser det ut så här:
Svartöbrinken är inräknad i Svartöstan i Luleå kommuns
statistik, se länken ovan. Så jag bad att få siffrorna för dessa två områden var
för sig.. Jag har fått siffrorna av Stefan
Larsson, Statistiker på Luleå kommuns Samhällsutvecklingskontoret.( Enbart Svartöstan har 643 invånare och Svartöbrinken 78 enligt Larsson)
Bostadsområde
|
Eftergymnasial utbildning
|
||
Män
|
Kvinnor
|
Båda könen
|
|
Svartöstaden
|
69
|
97
|
166
|
Svartöbrinken
|
15
|
18
|
33
|
Bostadsområde
|
Medelinkomst
|
||
Män
|
Kvinnor
|
Båda könen
|
|
Svartöstaden
|
285 504 kr
|
253 218 kr
|
270 334 kr
|
Svartöbrinken
|
647 586 kr
|
396 078 kr
|
529 531 kr
|
Bostadsområde
|
Ohälsotal
|
||
Män
|
Kvinnor
|
Båda könen
|
|
Svartöstaden
|
32,8
|
27,7
|
30,4
|
Svartöbrinken
|
24,7
|
0,3
|
13,9
|
Detta enligt samhällsutvecklingskontoret
Med dessa
siffror som grund har jag räknat fram följande:
Befolkningsstatistik
Luleå kommun, Svartöstan och Örnäset
Ohälsotal: SVARTÖSTAN 30,
4
ÖRNÄSET 43,9
Medelinkomst: SVARTÖSTAN 22.500
kr / månad
ÖRNÄSET 18.
600 kr / månad
Eftergymnasial utbildning: SVARTÖSTAN 34 %
ÖRNÄSET 25 %
ÖRNÄSET 25 %
Ohälsotal Örnäset har högre tal, men även Svartöstan har högt
ohälsotal. Jämför man med andra stadsdelar i Luleå har vi det 3e sämsta ohälsotalet av 18 stadsdelar, Örnäset och
Hertsön ligger sämre till. MEN alla andra stadsdelar i Luleå, 15 st, har lägre
ohälsotal.
Och vår medelinkomst
på 22.500kr/ månad, kan knappat
betraktas som speciellt hög.
Andelen Svartöstadsbor
med eftergymnasisal utbildning har
jag räknat ut så här:
643 personer bor här enligt
Luleå kommun, 166 har eftergymnasial
utbildning. Jag har dragit bort antalet invånare under 19 år men hyfsat siffran neråt eftersom invånare i
de åldrarna även på Svartöbrinken och Älvnäset ingår i statistiken. Jag landar
då på 483 personer över 19 år. Jag har
då fått fram procentsatsen 34 %( kan variera nån procent uppåt eller neråt ) Det här innebär att vi ligger på 14e plats, av Luleås 18 stadsdelar
i det avseendet……bara Örnäset, Hertsön, Lövskatan och Notviken har lägre andel
med eftergymnasial utbildning än vad Svartöstan har.
Där rök
vår höga socioekonomiska standard och skillnaderna…..
Harnesk konstaterar i fjärde kommentaren till
detta blogginlägg:
”Fast det är ju helt sant å andra sidan. Svartöstaden är en
av de stadsdelarna i Luleå som påverkats mest av så kallad gentrifiering. Den process som innebär att invånare med hög
socioekonomisk status flyttar in i stadsdelar som tidigare dominerats av
befolkning ur lägre samhällsklasser. Genom renovering av befintliga
fastigheter, nybyggnation och andra investeringar uppgraderas området och de
nya, mer köpstarka invånarna tränger gradvis undan de ursprungliga.”
”Gentrifieringsprocessen
är en mycket större fråga, den processen påbörjades kanske för 20-30 år sen när
medelklassen upptäckte den typ av arbetarmiljöer som Svartöstaden, man såg dem
som attraktiva och började köpa upp de då billiga fastigheterna. När
fastighetspriserna steg så trängdes de ursprunliga invånarna ut. Söder i
Stockholm är väl ett klockrent exempel. Är det inte självklart att alla
boendeformer ska ha samma status? Att för den delen alla borde ha löner som man
kan leva på och köpa sin bostad med? Att bostaden är en rättighet och inte en
vara på en marknad.”
En gentrifierings
process börjar med att fattiga kulturarbetare upptäcker en nedgången stadsdel,
med låga hyror, låga priser på hus. Hyror de med sina låga och osäkra inkomster
har råd med. (Så även i Svartöstan). De flyttar in i stadsdelen, som sakta börjar
blomstra. Så småningom upptäcker människor med bättre ekonomi platsen och vill
dit. Men så långt har vi inte nått i
Svartöstan än. Processen har börjat, men i mycket , mycket liten omfattning. Det är ytterst sällan hus ute till försäljning . När de väl är det, är
priserna höga, men en stor majoritet av
husen bebos alltså fortfarande av oss
som köpte dem billigt för 25-35 år sen(
eller har ärvt dem). Att husen här numera är dyra att köpa om de kommer ut på
marknaden är inte samma sak som att människor här är rika.( Husen är värda en
hel del , men det är ju inte pengar vi har tillgång till i vår vardag). De
flesta av oss skulle inte ha råd att köpa våra hus till de priser de
betingar på marknaden i dag. En
medelinkomst på 22.500 talar ju sitt tydliga språk….
På 70-talet var Svartöstan väldigt nedgånget, eftersom hela
stadsdelen hotades av rivning. SSAB ville av miljöskäl att alla hus utom de som
ligger nere vid vattnet skulle rivas. Ingen satsade i detta läge på upprustning
av husen och de förföll mer och mer De flesta räknade med att det skulle bli
så, (rivning) men tack vare att Sven
Köhler( kommunalråd på den tiden) sa nej och inte gav efter för diverse påtryckningar finns Svartöstan kvar i dag. ( Stort tack Sven ! ) Luleå
kommun köpte de hus som blev till salu under denna tid och hyrde ut dem mycket billigt. Efter
beslutet att Svartöstan skulle vara kvar såldes de resterande nedgångna husen lite då och då av de som ägde dem. Området var starkt eftersatt och betraktades som slummigt i övriga Luleå. De som köpte husen var unga barnfamiljer
som fick vända på slantarna. Och de
renoverade oftast själva, det blev billigast så. (Vårt hus var det nedsatt pris
på, trots det låga utgångspriset) Vi är
betydligt äldre nu och bor som sagt var
kvar i våra hus.
SÅ check – Harnesks befolkningsstatistik
– fel…
Så check – Harnesks påståenden om
gentrifieringsgraden i Svartöstan – fel…
Så check – Harnesks slutsats att man utjämnar stora
socioekonomiska klyftor genom att tvinga barnen från Svartöstan till Örnäset - fel…
Av Omar Jacobsson (S) fick jag i
vintras höra: ” Jamen Maria, det är ju bara medelålders rikingar som bor i
Svartöstan nu för tiden, och återväxten på barn är väldigt låg” (jag diskuterade nedläggningen av
Svartöstadsskolan med honom).
Niklas
Nordström ( S), kommunalråd / kommunstyrelse ledamot ,
Nils Harnesk( S) ersättare i Kommunstyrelsen och
Omar
Jacobsson (S)ordinarie ledamot i kommunstyrelsen
anser alltså alla, att vi som bor i
Svartöstan har en väldigt hög socioekonomisk standard. Det verkar som detta var/är ett spritt
”faktum” i S-ledningen, som med egen majoritet
beslutade om att lägga ner Svartöstadsskolan.
Problemet
är att det är fel….
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar