lördag 14 april 2018





Vem ska man lita på ?

Niklas Nordström eller föräldrarna ?


 Så här säger: Niklas Nordström kommunalråd i Luleå, i NSD 20.5.2017 
om barn med särskilda behov:
”Nordström anser inte heller att man sviker elever med särskilda behov.
– Självklart ges våra elever med särskilda behov det stöd de ska ha. Elever med särskilda behov jobbar vi med på olika sätt. Främst jobbar elevhälsan tillsammans med pedagoger och rektorer med att ordna lärmiljöerna för eleverna. Vi har ökat antalet psykologer förra året. Vi tecknar dessutom nytt avtal med landstinget om barn med neuropsykiatriska besvär nu."




Så här säger:
föräldrar till barn med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) = en stor del av barnen med särskilda behov, i en diskussion med Carina Sammeli (Barn och utbildningsnämndens ordförande på Fb):

”Det som behövs är en tydligare politisk styrning . Det går inte att ge skolan och den enskilda rektorn för lite ekonomiska resurser och sedan säga att det är rektors ansvar att fixa detta inom budgeten. Vilket i sin tur leder till att elever med funktionsnedsättningar inte får det stöd de behöver i skolan. I Attentions föräldragrupp i Luleå har vi över 60 medlemmar . Vi hör samma histora i repris på repris . Det vill säga att barn med NPF inte får det stöd och de anpassningar som de behöver i skolan. Föräldrar får höra att det beror på att det inte finns pengar.”

Catrin Söderlund mamma till ett barn med NFP

10-12 % av alla barn har NPF, http://attention-lulea-boden.se/



Ge mig ett bra exempel där vi kan se att ni satsar på barnen? 
Att barnen inte offras av er skolpolitik?
Att pedagogerna inte går på knäna med er skolpolitik?
Att barnens behov ligger i centrum och att deras bästa går först?
Ge mig ett konkret exempel för efter mina 4 år i Luleå kan jag verkligen INTE se den sidan av det du beskriver varken som förälder eller anställd.
Det finns mycket att bli bättre på, ge mig ett konkret exempel för vad ni behöver bli bättre på och hur
ni tänker göra för att bli Det? Det är lätt att sitta på en stol och diskutera och fatta beslut i sakfrågor som inte direkt påverkar er själva. 
Istället för att köra på med politiker snacket, kom med konkreta åtgärder och våga sticka ut hakan och ta till er av hur det faktiskt ser ut i skolorna i Luleå. Det finns goda exempel absolut men det är tyvärr alldeles för många som inte är det. Dags att vakna och se verkligheten. Att säga att ni jobbar utifrån det antalet barn per grupp och pedagog går emot den verklighet som finns. Jag är i verkligheten hela dagarna, dags att ni också blir det. Glöm inte bort att det är barnen som offras och i det långa loppet blir det än mer kostsamt för samhället än att satsa nu på barnen....”

Sara Eriksson mamma till ett barn med NPF


Carina Sammeli  svarar jag har massor med exempel: vi har infört socioekonomisk viktning av barnpeng för att barn med störst behov ska få mer resurser, vi har utökat Flerspråkscentrums budget i omgångar för att kunna möta de elever som har andra modersmål, vi har fått en större och större budget för varje år, som mesta dels gått till löner för vår personal ( tex höjda lärarlöner) och till elevpeng och barnpeng, vi har inför lärlingsutbildningar på gymnasiet, vi bygger om, till och nytt för de barn som ska gå i förskola och skolan ( vilket är jättedyrt, men värt det för vi vill satsa på barn), vi satsar för att behålla och rekrytera fler lärare genom riktade pengar, vi har digitaliserar skolan och förskolan.


Catrin Söderlund Men som läget ser ut idag blir många barn med NPF offrade . Barn som inte får det stöd och de anpassningar som de lagligen har rätt till med motiveringen att skolan inte har råd . Särskilt stora är problemen på högstadiet . S borde skämmas över hur läget är . Först när ni tar till er information och fakta om hur allvarligt läget är kan ni göra något åt det. Och då få en skola som ni kan vara stolta över .En skola för alla barn.

Nordströms konstaterande att de här barnen redan ges vad de behöver  och kämpande föräldrars diskussion med Sammeli , för att deras och andra barn med NPF verkligen ska få det de har rätt till, är från  20 maj 2017. Sen dess har inget revoultionernade hänt. Situationen är densamma. 


Vem ska man lita på Nordström eller föräldrarna ?

Går det att lösa de problem som måste lösas för att de här barnen ska få en fungerande skolgång och möjlighet till ett vettigt vuxenliv,  om de som sitter vid makten  INTE vill  ta in hur verkligheten ser ut ?

Och  när de som har makten (S) beslutat  att bygga storskolor typ de som beskrivs i mitt förra blogginlägg? Skolor med lärmiljöer som gör att barn och ungdomar med NPF får det ännu värre än de redan har i sin skolvardag, i framtiden ? http://mariaarnqvist.blogspot.se/2018/04/trivsbast-i-oppna-landskap-eller-det.html


Thomas Söderlund,

 pappa till ett barn med NPF skriver i ett debattinlägg i Kuriren 3.6.2017 :

http://www.kuriren.nu/opinion/barnen-kan-inte-vanta-nm4561861.aspx


"Att vi har ett kommunalråd som gör förhastade och icke underbyggda uttalanden om skolsituationen för barn med särskilda behov är mycket oroväckande."..... 


......"I Arbetsmiljöverkets omfattande granskning (2015) av skolor i Luleå slog de fast att det råder påfrestande arbetsförhållanden för lärare. "Lärare vid skolan beskriver vid inspektionen att de utsätts för olämplig psykisk belastning i arbetet på grund av att de har elever med särskilda behov som inte får det stöd och den hjälp de behöver. Otillräckligt stöd till elever medför att de ofta blir okoncentrerade och oroliga och ibland utåtagerande. Detta innebär stress och psykiska påfrestningar för lärare."


Och det är inte bara Arbetsmiljöverket och pedagogerna som uppmärksammat kommunen på detta problem. Attentions föräldraförening i Luleå, med föräldrar till barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), har vid flera tillfällen beskrivit att elever i behov av särskilt stöd i Luleås skolor inte får det stöd som de behöver."

"– Självklart ges våra elever med särskilda behov det stöd de ska ha." säger vårt kommunalråd Niklas Nordström .....








söndag 8 april 2018





Vem trivs bäst i öppna landskap?

          eller  Det exkluderande barnexprimentet




” Framtidens kontor är flexibelt, öppet och mer effektivt. Eller ? Det finns ytterst lite forskning som styrker det påståendet. Ibland krockar vision och verklighet”…
Ur reportage i Tidningen CHEFs senaste nummer nr 02 2018. CHEF är fackförbundet Ledarnas tidning.

Det här med framtidens öppna och flexibla kontor är en trend, som pågått under många år, ett påstått framtidskoncept - för vuxna.....
"Forskningsläget har varit ganska obefintligt. Därför har fastighetskonsulter, arkitekter och övriga byggbranschen kunnat peka med hela handen, driva utvecklingen och påtala att att aktivitetsbaserade kontor är det enda som gäller om man vill vara en framtidsanpassad arbetsgivare. De tjänar ju pengar på detta.Ett nytt kontor är ofta en miljardinvestering. Det jag tycker är konstigt, är att besluten sker så förhållandevis lättvindigt och med så bristande underlag."

Susanna Toivanen specialist på kontorsutveckling, professor  i sociologi vid Mälardalens högskola

”Samtidigt som de coola, aktivitetsbaserade kontoren ofta är påkostade landmärken som designats av de mest prestigefyllda arkitektbyråerna, är besparingar en viktig men mindre omtalad drivkraft bakom 
utvecklingen. ” (Tyvärr finns inte reportaget från CHEF, på nätet, så jag kan inte länka tilll det).


JÄMFÖR ovanstående text & bild med Thomas Söderlunds beskrivning av den nya Tallkronanskolan i Luleå (i Kuriren den 30.11.18). Han har deltagit i en genomgång av skolans lokaler och tankarna bakom utformandet ledd av ansvarig projektledare och rektor. Thomas är pappa till ett barn som har NPF.  (se nedan)

"Tallkronanskolan har istället för detta ytor för händelser. Lektioner är tänkta att kunna hållas precis var som helst, i korridorer ... förlåt i kommunikationsytor, i skolans stora trapp, ute på skolgården ja var som lusten till undervisning faller på. De arbetsplatser som anordnas i kommunikationsytorna saknar väggar,"...... 

http://www.kuriren.nu/opinion/satt-stopp-for-nya-skolbyggen-nm4705735.aspx

Mer av Thomas Söderlund i detta ämne kan du läsa här:

http://www.kuriren.nu/opinion/pa-vilka-grunder-utformas-storskolorna-som-nu-byggs-nm4722027.aspx

http://www.kuriren.nu/opinion/debatt-skolutveckling-som-skrammer-nm4771651.aspx


"FRAMTIDENS SKOLA", socialdemokraternas " flaggskepp" på skolfronten (som inte får ifrågasättas) är alltså utformad efter ett koncept för vuxna som valt en viss utbildning, ett visst yrke. Att det här skulle vara en bra lösning för dessa vuxna finns det dessutom ytterst lite forskning om... Ändå anser S-politiker i Luleå att det är en bra  lösning, att överföra detta arbetsmiljökoncept för vissa vuxna till ALLA barn= skolbarn från 5-6 år och uppåt. Var finns den forskning som motiverar detta ?

 10- 12 % av alla barn och ungdomar i Luleås (och Sveriges) skolor har någon form av NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som alltså är medfött och inte går att bota. Deras hjärnor har svårt att hantera, sortera det som vi utan denna funktionsstörning betraktar som "normal" mängd av intryck.
De behöver en fast punkt, egen bänk i ett eget klassrum, i  en så lugn arbetsmiljö som möjligt.  En sån inlärningsmiljö är dessutom bra för allla barn.   Nya Tallhedsskolan och de  andra skolor i Luleå, som ska  byggas efter detta koncept, tex  i Gammelstad, är alltså sämsta tänkbara arbetsmiljö för barn med NPF. De exkluderas, offras på ett sätt som är ovärdigt ett välfärdssamhälle. De får för resten av sina liv betala för att okunniga politiker vill framstå som trendiga och moderna.

Här är en mycket bra debattartikel i ämnet av  Isak Skogstad, högstadielärare.

https://www.expressen.se/debatt/framtidsskolan-far-alla-varningslampor-att-blinka/

Det är våra skattepengar !
Det är våra barn !
Gör om - gör rätt !






Mer intressant i sammanhanget:


Thomas Söderlund (C) rapport från kommunfullmäktige 26 feburari i år:


”Jag skulle vilja sammanfatta debatten idag i Kommunfullmäktige, kopplat till frågorna i vår interpellation, genom att konstatera att Socialdemokraterna i Luleå vägrar beakta de behov barn med NPF ställer på lärmiljön.

Kommunen kommer att fortsätta bygga skolor som hämtar inspiration från aktivitetsbaserade flexiarbetsplatser där inget barn kommer att ha vare sig hemklassrum eller egen fast plats. De kommer bygga skolor som inte beaktar de elevgrupper som vi vet har svårast att nå målen.


Kommunen genomför en fundamental förändring av skolans lärmiljö. Vi går från en situation där alla barn kan ha hemklassrum med egen fast plats till en lärmiljö där inget barn har detta. Var skall barnen med exempelvis autism, aspergers få sin lagstadgade skolgång i Luleå!!??”



Här är de frågor Thomas och Centerpartiet ville ha svar på:

1) Hur kommer det sig att man nu bygger skolor som maximerar ljud- och synintryck samtidigt som det är allmänt känt att det medför stora problem för de mest utsatta elevgrupperna?

2) Varför utestängs det Centrala elevhälsoteamet och föräldragruppen för barn med NPF i Luleå från att delta i arbetet med att utforma de nya skolorna?

3) Hur kommer det sig att man inte tycker det är viktigt att skolan är tillgänglig för alla elever och att alla elever skall klara av och orka vara i skolan?

Han fick inte svar ....