Barnperspektivet för mellanstadiet

  1.

   2.

Jag har utgått från 15 elever och 3 parallellklasser, antalen kan natuligtvis variera


Så här ser skillnaden ut för mellanstadieeleverna, om Luleå kommun skulle:

1. följa Skolverkets rekommendation:

"att som arbetsgivare göra sig så attraktiv som möjligt för lärare och att göra det attraktivt och fördelaktigt att vidareutbilda sig och bredda sin behörighet och kompetens." En lösning många lärare förordar.

2. med "Framtidens skola" = bygga STORA skolor för 400 -500 barn  (förskoleklass - 6an) med flera parallellklasser, för att delar av lärarkåren ska kunna få heltid genom att undervisa i sina ämnen i flera klasser parallellt (eftersom de inte har full bredd på sin kompetens och behörighet, se nedan) Om det säger Skolverket: "alldeles oavsett storlek på skola kommer man att ha problem med att hitta den kompetens och behörighet man söker". Så här säger lärare om den lösningen:https://www.lulea.se/download/18.783904bb15121c2e25a13065/1449579009584/151130+L%C3%A4rarenk%C3%A4tsvar+16+nov.pdf

Relationen till den lärare, barnen har varje dag, är det allra viktigaste för barns utveckling/framgång i skolan. En viktig grund för resten av barnens liv. Allra viktigast för de barn som har det sämsta utgångsläget (av olika anledningar). Vilket av de här alternativen som ger den närmaste relationen = de bästa utvecklingsmöjligheten för Luleås mellanstadieelever är ju uppenbart. Det är också det alternativet som ger den bästa likvärdigheten. Som ju handlar om att verkligen SE VARJE barn och GE VARJE barn den trygghet, de förutsättningar som just det barnet behöver för att kunna utvecklas på bästa sätt. (skolans kompensatoriska uppdrag)

Anledningen till behovet att bredda behörigheten/kompetensen ser ut så här:

Den utbildning de äldre mellanstadielärarna har. De som går i pension framöver, gav full behörighet i alla ämnen= heltid i egen klass. Sen 1990-talet har det exprimenterats med utbildningen. Blivande mellanstadielärare kunde först välja mellan två inriktningar: matte/ natur eller svenska/ samhällskunskap. Senare kunde man specialisera sig ännu mer. Det här innebär att även om dessa lärare har utbildning i alla ämnen, har de inte tillräcklig utbildning i vissa av dem och saknar den behörighet som krävs för att  få lärarlegimitation och få sätta betyg i de ämnena. MEN de kan vidareutblida sig och läsa in det som saknas och få full behörighet = ha heltid i egen klass. Det här är bakgrunden till Skolverkets svar och lärarnas synpunkter.

Eftersom denna utbildning har lett till dagens problem, har man gjort om den - igen. F.r.o.m. 2021 har ALLA nyutexaminerade lärare samma behörighet som de äldre lärarna och kan ha heltid i egen klass.
Att bygga nya stora skolor är alltså en kortsiktig, dålig lösning  även ur det perspektivet. Eftersom stora skolor INTE behövs i framtiden för att lärare ska kunna få heltid = ett av huvudargumenten för "Framtidens skola". 

Fler vuxna och fler kompetenser nära eleven, vad innebär det egentligen när det gäller "Framtidens skola" ? Här ovan har ni huvuddelen av svaret. Här kommer fortsättningen:När det gäller "sällanlärarna " som slöjd-,musik- och gymnastiklärare, samt "sällanproffesioner" som skolsköterska och skolpsykolog. Är det ju INTE så att det  blir fler vuxna i proportion till antalet barn, om barnen går på en liten eller en större skola. Dessa "vuxna med olika kompetenser" är de lärare skolbarnen träffar nån timma per vecka, under respektive lektion.(slöjd, musik o gymnastik) Om lärarna finns på  en större skola hela tiden och undervisar i flera andra klasser där eller om de kommer till en mindre skola för att  undervisa där i sitt ämne, spelar ingen roll för barnen. Det blir varken fler vuxna eller närmare barnen. De träffar dessa lärare det antal timmar/ vecka som är bestämt enligt schemat. Varken mer eller mindre...... 
När det gäller tillgång till skolsköterska är det så, att i de mycket väl fungerande mindre skolor (typ de kommunen har lagt ner /ska lägga ner) är behovet av skolsköterska mindre, eftersom trygghetsfaktorn i dess skolor ofta är väldigt hög, jämfört med i större skolor. De mindre skolorna nära hemmet innebär helt enkelt ett alldeles utmärkt förebyggande skolhälsoarbete.

jag avslutar med några lärarsynpunkter om "Framtidens skola:

”Förslaget grundar sig på lokaler, ekonomiska samordningsvinster och de vuxnas arbetsvillkor. Luleås skolor finns väl ändå till för våra elever????”

"Inte en bra idé! Förstärk lärarrollen på annat sätt! Sätt in resurser på annat sätt men inte på bekostnad av barnen ! Hur kommer vår framtid då se ut!? "

"ett riktig uruselt, ogenomtänkt förslag. Ingen hänsyn tas till pedagogoik, lärande,välmående eller arbetsmiljö. Varken för lärare eller elever."

"Varför detta förslag finns är en gåta! Börja vidareutbilda lärare som är anställda och som vill till att börja med."

Så här bra tycker jag att Luleå kommuns omorganisationsförslag är ur ett barn/ungdomsperspektiv Medelvärde efter 49 svar: 
1 (min 1 – max 10)

Så här bra tycker jag att Luleå kommuns omorganisationsförslag för grundskolan är ur ett lärarperspektiv Medelvärde efter 49 svar: 
 2  (min 1 – max 10)

https://www.lulea.se/download/18.783904bb15121c2e25a13065/1449579009584/151130+L%C3%A4rarenk%C3%A4tsvar+16+nov.pdf

Parallellklasser på mellanstadiet har naturligtvis funnits tidigare, MEN då hade varje klass EN egen klasslärare, som undervisade i alla ämnen i just den klassen.