Framtidens skolaaffären, del 1
Om
man läser politikernas beslutsunderlag (jan 2016) ordentligt, inser man mer och
mer hur fult riggat det är. Det är bla. därför det inte gjordes någon seriös
risk och konsekvensanalys innan beslutet
togs. Hade man gjort det hade riggningen blivit uppenbar.
Huvudriggning:
Här är beslutsunderlaget: https://docplayer.se/24522901-Lulea-kommun-slutrapport-1-66-barn-utbildningsforvaltningen-framtidens-skola.html
Sammanfattning sid 4, OBS ! i förordet - innan själva beslutsunderlaget
presenteras…
”Utifrån det
faktum att större skolor ger bättre förutsättningar för bemanning och kan erbjuda
attraktivare tjänster för
personal och ledning,
finns anledning att se över skolstrukturen. En utredning som genomförts under 2015 har
resulterat i ett
förslag till ny skolstruktur i
Luleå kommun. Förslaget ska behandlas och beslutas av
barn-och utbildningsnämnden samt
kommunfullmäktige i februari respektive april 2016.”
Det här påståendet är grunden till ”Framtidens skola”=
den största förändringen av skolstrukturen i Luleå kommun på över 50 år, MEN
faktahänvisningar/ forskningsresultat som styrker det saknas! Det här borde ha
funnits med i själva beslutsunderlaget, följt av hänvisning till fakta, som går
att kontrollera. Ett MÅSTE! (Det är våra
skattepengar som används!) Skolverket anser inte att stora skolor är lösningen
på lärarbristen.
”Skolledarnas generella bedömning är att en optimal
7–9-skola utifrån elevers trygghet, trivsel och lärande, lärarbehörighet,
budget i balans och rektors ledarskap, bör ha 300–400 elever samt 40–50 medarbetare.
Den geografiska närheten för en
7–9-skola är av underordnad betydelse för eleven.” Jämför det här med den planerade 7-9 skolan
för 750-1000 elever och f-6 skolor för 4-500 elever… Vad säger då skolledarna
om f-6 skolor, utifrån samma kriterier? Det får man inte veta! Under punkten:
4.4 Skolstruktur f–6-skolor, sid 16, står:
”Utifrån det
faktum att större skolor ger bättre förutsättningar för bemanning och kan erbjuda
attraktivare tjänster för
personal och ledning,
finns anledning att
se över skolstrukturen.”
+ en utvidgning av detta.
Här förstärks fakefaktumet från sid. 4. Och man låter
bli att presentera det som skulle ha stått här, skolledarnas synpunkter på skolstorlekar
för den här åldersgruppen. De saknades alltså!
Det här saknades helt i beslutsunderlaget: Synpunkter från
Luleås lärare.
En sammanställning av det omfattande material, som
deras synpunkter (på den nya skolstrukturen), utgjorde - saknades ! Många lärare var mycket kritiska. 49
lärare sågade den helt i en enkät riktad speciellt till dem (svarsprocent 81
%). Och den samlade synen på
skolstorlekar var: för att fungera bra och vara attraktiva, skulle de vara betydligt
mindre än vad ”Framtidens skola” innebär. Men såna synpunkter passade ju
inte…..
Barnperspektivet saknades också, påpekade lärare, Rädda Barnen och
Attention, (föräldraförening för barn med neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar),i sina remissvar. Och föräldraföreningar från hela
kommunen i synpunkter, Innan beslutet togs.
Det går
inte att göra en seriös, verklighetsförankrad risk och konsekvensanalys i denna fråga
– UTAN att utgå från lärarnas professionella synpunkter på den nya
skolstrukturen, och från barnperspektivet. I beslutsunderlaget står mycket,
men, avsaknaden av lärarnas synpunkter och barnperspektivet gör, att ALLT annat
faller. När utgångspunkten för att bygga stora skolor dessutom är baserad på
ett fakefakta , då är man riktigt illa ute.
Stora skolor är ingen lösning på lärarbristen enligt Skolverket (i samtal
med deras upplysningstjänst 2016). Deras
rekommendation för att lösa den är: ”Att
göra sig attraktiv som arbetsgivare och göra det attraktivt och fördelaktigt
att vidareutbilda sig och bredda sin kompetens och behörighet”. Så kan en
ansvarsfull arbetsgivare, långsiktigt bygga upp en nöjd lärarkår, med fler och
fler lärare som har full behörighet =kan ha heltid i egen klass och orkar
stanna kvar i yrket. Luleå har plats 241 av 290: kommunen som huvudman,
plats 202:lärarlöner och plats 159: friska lärare, i Lärarförbundets skolranking
2019. 290 är antalet kommuner i riket.
15.4 Skolor i glesbygd, sid 39
”När det gäller frågan om hur samhället påverkas av
skolnedläggningar i glesbygden finns endast ett fåtal studier att tillgå.
Forskning från Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet visar
dock att det inte finns några belägg för att nedläggningen av skolor i glest
befolkade områden skulle försämra en bygds attraktionskraft så att det hämmar
inflyttning och påskyndar utflyttning.”
Också fakefakta! Titel och författare till forskningen saknades. Letade man på Uppsala universitets hemsida (Kulturgeografiska inst.) fanns ingen forskning som stämde med beskrivningen. En månad efter beslutsunderlaget var klart, kom dock en doktorsavhandling av Magdalena Cedering. I Konsekvenser av skolnedläggningar 2016), sid 57 står: ”
Bygdens
överlevnad är ett frekvent förekommande argument för att behålla skolan. Detta
gäller i första hand grundskolans tidigare år. Skolans betydelse för ett litet
samhälle kan vara stor. Det påverkar inte bara viljan för småbarnsfamiljer att
flytta till orten eller välja att stanna kvar”. (Sveriges Kommuner och
Landsting 2014)
Sammanfattning:
Beslutsunderlaget till ”Framtidens skola”(Fs) var riggat. Fs håller
inte i verkligheten och löser inte problemet med lärarbristen, vilket skulle
vara målet med den.
Politikerna
fick ett riggat beslutsunderlag och det var väldigt bråttom att ta beslut.
Remisstiden på det väldigt omfattande underlaget (som beslutsunderlaget är en
sammanfattning av) var TVÅ veckor ! 7–20 januari 2016. Beslutsunderlaget är daterat 21 januari! Alltså dan efter sista dagen att lämna in remissvar och synpunkter.... Beslut i barn och utbildnings-nämnden togs 22
februari, och i kommunfullmäktige i slutet av april. Förutsättningen för att
skapa de stora skolenheter Fs innebär,
är att lägga ner mindre skolor. Nedläggningen av den första skulle vara klar
när höstterminen startade i augusti – samma år ! Mycket påfrestande för lärarna
och barnen. Facket kopplades in.
Genomförandet av
”Framtidens Skola” i Luleå har varit en ansvarslös, respektlös och odemokratisk
process. Och är ett svek mot barnen (barnperspektivet saknas), mot lärarna och skolledarna (man
struntade i deras åsikter),mot landsbygden och mot hela Luleå kommuns utveckling. Utöver riggningen bedrev ledande
S-politiker hösten 2016, en
systematisk desinformationskampanj (ljög), om vilka som drev motståndet mot
”Framtidens skola” och varför. Enligt Harnesk (kommunstyrelsen) och Nordström(då
kommunalråd), kom det enbart från en mindre grupp högröstade föräldrar, som
ville behålla skolorna i sina egna bostadsområden – inget annat. Och kravet på
folkomröstning 2016 gällde bara de 250 barn som gick i de skolorna. (se foto)
Att protesterna var mycket omfattande, kom från hela kommunen och gällde samma
sak som lärarna, Rädda barnen m.fl. påpekat= att barnperspektivet saknades och
att skolor med 400-500 barn är för stora för åldrarna 5-12 år (f-6), passade
inte deras och S agenda.
Det här kan man
kalla Framtidens skolaaffären. Jämför med
Luleboaffären, där seriös risk och
konsekvensanalys också saknades, och det var väldigt bråttom att ta beslut.
Framtidens skolaaffären är värre! Den
försämrar för så många i hela kommunen, barn, lärare, föräldrar = en ansenlig
del av kommunens invånare. Och de barn som behöver mest stöd, är de största
förlorarna.
Så här får det inte gå till !
En ny utvecklingsplan för skolan är
ett måste !
Råttorna är helt slut efter att ha satt sig in i beslutsunderlaget och insett hur riggat det här. Och hur den sk demokratin fungerat i S under kommunalrådet Nordströms ledning. De måste vila..... och försöka återfå tron på... en massa saker...